Utformningen och förverkligandet av Tolgmodellen har sin grund i förstudien Grön Landsbygdsintegration. Studien finansierades av Leader Linné Småland och Jordbruksverket och i den kopplades våra tankar kring en modell som kunde se till hela människan vid etablering samman.

Förstudiens utgångspunkter
Förstudien Grön landsbygdsintegration startade i september 2016 och pågick sedan i åtta månader. Syftet var att under studien ta reda på vilka förutsättningar som fanns att omsätta våra idéer i en verklig modell.  Nedan ser du de mål som var formulerade i projektplanen.

Mål på kort sikt

• Definiera området: vad kan sammanfogas av befintliga initiativ och i vilket geografiskt område ska pilotmodellen utföras?
• Undersöka logistiklösningar; transport till och från platsen för framtida deltagare.
• Ta fram en modell för integration inom gröna näringar, baserat på forskning om grön rehabilitering, erfarenheter från snabbspår och företagarskola. Modellen ska förankras lokalt och ska efter senare pilotprojekt vara applicerbar på andra platser i landet.
• Definiera aktörer och kontakta aktuella praktikplatser för genomförande av koncept.
• Definiera storlek på målgruppen.
• Inventera möjliga bostäder i aktuellt område.
• Formulera ansökan för projektgenomförande och undersöka möjliga samarbetspartners för långsiktig finansiering.
• Undersöka betydelsen av könsroller hos tänkt målgrupp för deltagande i modellen.

Mål på lång sikt

• Fler nyanlända svenskar i arbete.
• Få fler nya svenskar att intressera sig för att bosätta sig och arbeta på landsbygden.
• Fler nya företag på landsbygden.
• Ökad förståelse för andra och minskad främlingsfientlighet på landsbygden.
• Minskade sjuktal med koppling till traumatiska upplevelser.

Målgrupp
Förstudiens målgrupp var främst de som kunde vara med och bidra till ett genomförande av ett framtida pilotprojekt –  det vill säga aktörer som arbetar med etablering, grön rehabilitering, nyföretagande etc. För att en fortsättning och ett genomförande skulle kunna ske var också företag, sockenråd och invånare i närområdet målgrupper. I första hand ville vi verka på lokal nivå, men en förhoppning har redan från början varit att modellen även ska kunna appliceras nationellt. Därför blir även nationella aktörer, såväl offentliga som privata över hela landet framtida målgrupper.

I förlängningen, alltså vid ett genomförande, blir målgruppen nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen på den ort modellen genomförs.

Upptäckter under förstudien
En stor del av förstudien gick till research, studiebesök och förankring lokalt. Modulerna i den tänkta modellen anpassades efter både de behov Arbetsförmedlingen såg och de praktiska möjligheter som fanns hos aktuella praktikplatser. Vi har tagit hänsyn till forskningsresultat, men byggt ihop en egen modell som bakar samman fler parametrar än generellt.

Alnarps rehabträdgård var en av platserna som besöktes under förstudien.

Glädjande nog kunde vi under förstudiens arbete konstatera att det fanns både kompetens och vilja i byn Tolg att genomföra pilotomgångar i alla delar av den modell vi byggde upp. Under hela projekttiden har förstudiens tankar bemötts mycket positivt, såväl av privata som offentliga aktörer. Vi kunde konstatera att många med oss tyckte att det var viktigt att se till hela människan istället för att arbeta med isolerade delar. Den största framgångsfaktorn i förverkligandet av vår idé är utan tvekan den samverkan som rått mellan olika aktörer och den gemensamma viljan att skapa något bra för andra.

Genom research och dialog kring grön rehabilitering/utbildning/arbete insåg vi att det inte var så stort behov av snabbspår inom det här området. Istället kom vår modell att rikta sig till en bredare erfarenhetsbakgrund inom gröna näringar. Lantbrukare och självhushållare var exempel på framtida deltagare. Detta innebar också att vi gjorde en justering inom utbildningsdelen – istället för att rikta in oss på en företagarskola, blev inriktningen gröna näringar, praktisk svenska och samhälle.

Flera andra som driver projekt och som vi kommit i kontakt med har vittnat om svårigheter att få deltagare till sina insatser. Därför lade vi stor vikt vid att under förstudien kontinuerligt stämma av material och tankar kring rekrytering och målgrupp med den lokala Arbetsförmedlingen.

Könsrollernas betydelse vid ett genomförande diskuterades med såväl Arbetsförmedlingen som med projektgruppen och det arbetslag som blev aktuellt för ett genomförande. Alla parter var överens om att grupp och individ gagnas av att både kvinnor och män välkomnas att delta.

På så sätt hoppades vi tillsammans hitta en väg till att testa ett nytt koncept och i längden implementera det i större skala om modellen visade sig fungera tillfredsställande.

Något vi erfor under förstudien var att det på lokal nivå inte fanns så stor kunskap om grön rehabilitering. Projektledare sammanställde därför en kunskapsöversikt, som kan användas för att få en grundkunskap kring teorier och om applicering.

Vad gäller psykisk ohälsa hos framtida deltagare kom projektledare, i samråd med Arbetsförmedlingen och genom researcharbete kring aktuell forskning, fram till att det främst är personer som inte sjunkit så djupt i sin psykiska ohälsa som skulle vara aktuella deltagare. Detta gör att modellen i viss mån arbetar i ett förebyggande syfte, vilket vi tror är positivt både på individ- och samhällsnivå.

Den största erfarenheten från förstudien är att vi tydligt kunde se att vår tanke att se till hela människan vid etablering gick att genomföra som ett konkret verktyg och att modellen matchade ett behov som Arbetsförmedlingen såg. Modellen kom till slut att bestå av tre delar, där alla är lika viktiga: arbetsplatspraktik, praktisk utbildning i svenska och samhällsfrågor samt vistelse i en hälsoträdgård.

I och med vår vilja att genomföra projektet på landsbygden har transporten av deltagarna från deras hemort till den dagliga aktiviteten i byn krävt sin planering. Ingen naturlig samåkning eller kollektivtrafik fanns att tillgå för framtida deltagare, så en transportkostnad behövde finnas i budgeten för projektgenomförande. Vi undersökte även under förstudiens gång framtida boendemöjligheter på orten för deltagarna i projektet. Vi såg detta som en del i integrations- och etableringsarbetet men lät sedan Tolgs Sockenråd ta över uppgiften.

Resultat
Resultatet av förstudien blev alltså Tolgmodellen – en arbetsmarknadsinsats för nyanlända som vill se till hela människan vid etablering. Helhetsfokuset, landsbygden och den starka förankringen i bygden tillsammans med förstudiens förankring i såväl forskning som möjlig implementering och uttalade behov hos myndigheter gjorde att Arbetsförmedlingen valde att satsa på ett genomförande.