Sex månader in i pilotprojektet var det dags att sammanställa våra erfarenheter i en delrapport. Rapporten hittar du här nedan:
Delrapport: Grön landsbygdsintegration
Syftet med det arbetsmarknadspolitiska projektet Grön landsbygdsintegration är att forska på nya sätt att arbeta med integration på landsbygden med grön inriktning. Projektet har föranletts av en förstudie som finansierades av Leader Linné Småland samt Nybrukarna ekonomisk förening som visade på att landsbygden kan vara ett viktigt verktyg i integrationen av utrikesfödda. Projektet innehåller test av konceptet Tolgmodellen, vilken är resultatet av förstudien. Tolgmodellen är en kombinationsmodell med syfte att testa om grön landsbygdsintegration är en väg för snabbare etablering i Sverige. Syftet är att genom yrkesorienterade insatser inom landsbygden i Tolg samt via vistelse i hälsoträdgården främja etableringen.
Två omgångar av genomförande med Tolgmodellen ingår i pilotprojektet Grön landsbygdsintegration, finansierat av Arbetsförmedlingen och utfört av Nybrukarna. Målgruppen är långtidsarbetslösa, lågutbildade personer med utländsk bakgrund. Projekttid är 20170901-20190228. I följande rapport beskrivs verksamhet och utfall från september 2017 till februari 2018. Det lämnas även rekommendationer för fortsättningen.
Samverkan/projektorganisation
Enligt projektöverenskommelse ska samverkan ske på två nivåer. Dels genom styrgrupp, dels genom en operativ grupp. Under första halvåret har styrgruppen träffats två gånger. Arbetsförmedlingen har varit med en gång, övriga parter har varit med båda gångerna. Den gången Arbetsförmedlingen inte kunde delta, hade projektledare samt ansvarig chef och chefsstöd ett uppföljande och återkopplande möte efter styrgruppsmötets genomförande.
Den operativa gruppen skulle enligt projektöverenskommelsen bestå av arbetslaget i Tolg samt kontaktperson från Arbetsförmedlingen. Då kontaktperson från Arbetsförmedlingen skiftat under projektets gång, har någon operativ grupp i det utförandet ej funnits. Istället har projektledare varit länken mellan arbetslaget och Arbetsförmedlingen både när det gäller löpande kommunikation, frågor och rapportering.
Deltagarurval
En omorganisation inom Arbetsförmedlingen gjorde att höstens kontaktpersoner för projektet skiftade. Tiden för att hitta deltagare minskades därmed och inblicken i ansvarsområden och information om projektets premisser blev försenat. Detta gjorde att istället för tänkta 5-8 personer för omgång ett blev det fyra deltagare. Detta bör tas i beaktan för såväl möjlighet till genomförande, som för budget, som för möjlig utvärdering. De deltagare som varit på plats omgång ett har tillhört rätt målgrupp.
Deltagarurvalet för omgång två har påbörjats under tidsperioden. Målet var att få klart deltagargrupp en månad innan start för att kunna förbereda på plats i bästa mån. Målet har dock inte uppnåtts, den 28:e februari var deltagargruppen för vårens start (12:e mars) ännu inte klar. Arbetsförmedlingen arbetar enligt uppgift på styrgruppsmöte i januari med att få sina processer att flyta. Processen i den interna kommunikationen på Arbetsförmedlingen kommer utvecklas och effektiviseras.
Under omgång två har även projektet Etableringssamverkan Kronoberg involverats i att hitta deltagare. I denna rapport är det för tidigt att se vilka effekter det gjort.
Verksamheten Tolgmodellen
Tolgmodellens syfte är att se till hela människan vid etablering. Praktik, utbildning och hälsofrämjande aktiviteter i natur sammanfogas till en kombinationsmodell där en grupp nyanlända, inskrivna på Arbetsförmedlingen vistas i byn Tolg fyra dagar i veckan i tio veckor. Första omgången av Tolgmodellen genomfördes under hösten 2017. Deltagarna var på plats i Tolg precis som enligt plan, måndag – torsdag i tio veckor. De hade enligt schema praktisk svenska, praktik på arbetsplats och vistelse i hälsoträdgård.
Utfall och reflektioner från omgång ett
Den första omgången av Tolgmodellen har fungerat mycket väl i det praktiska utförandet, såväl i antal veckor som i innehåll. På grund av detta är modulerna i det stora hela oförändrade i schemat till vårens verksamhet . Några mindre förändringar görs dock till omgång två. Nedan reflektioner från första omgången:
1) Inledningsvis hade den praktiska svenskan ett stort fokus på gröna näringar. När arbetslaget mötte deltagargruppen insåg man dock att detta behövde breddas. Det de behövde var att öva på att prata svenska och att öva på ord som finns i vardagens språk – oavsett vilket yrke man vill arbeta med framöver. Därav breddades undervisningen under omgång ett och kommer även göras så till omgång två. Arbetslaget har också noterat att första omgångens deltagargrupp hade väldigt lite datorvana och att flera inte var bekanta med exempelvis Arbetsförmedlingens plattform eller inloggningar. Arbetslaget har genom projektledare framfört önskemål kring avstämning kring kommande deltagares digitala vana. Detta som en komplettering till det arbetslaget får veta om arbetslivserfarenhet och nivå på svenskkunskap/sfi. Styrgruppen beslutade att denna avstämning görs tidigt under omgång två mellan Arbetsförmedlingen och pedagog i arbetslaget. Styrgruppen har också godkänt breddningen av språkinriktningen.
2) Projektledare och arbetslaget har fått inblick i vilken insats som krävs att vara praktikhandledare för vissa av de deltagare som är med i Tolgmodellen. Att ta emot praktikanter under så lång tid som tio veckor när man är småföretagare kan upplevas som ett stort åtagande. Denna utmaning tror vi kommer att finnas även på andra platser i landet, så en justering i praktikplatser har gjorts. Under omgång två testas därför att ha en ambulerande praktikplats. Den ambulerande praktikplatsen innebär att flera gårdar/företag/föreningar i förtid är vidtalade att agera praktikplats under någon vecka, dock utan aktivt handledaransvar. Projektet anställer istället en handledare som är med dessa praktikanter på de olika platserna under hela perioden. Hen stämmer i förväg av med de olika platserna vad som är både möjligt och rimligt att utföra. Handledare med praktikanter utför sedan några olika sysslor på avtalade platser under perioden. Under våren är exempel på sysslor att förbereda odlingsplatser, byggnadsvård, målning av staket, enklare snickeriarbeten, enklare djurskötsel med mera. Flertalet aktörer har visat intresse för att ställa upp med förutbestämda sysslor enligt dessa premisser och handledare för gruppen om max fyra praktikanter är vidtalad. Handledaren finansieras inom den budget som är avtalad för hela projektet.
Under första omgången av Tolgmodellen har vi också sett starka tendenser hos vissa deltagare att testa på många olika saker på sin praktikplats. Man vill gärna visa att man både kan måla, snickra, odla med mera. Denna nya variant på praktikplats är därmed även ett sätt att anpassa efter de personer som även framöver antingen vill visa sin kompetens inom flera olika områden eller som vill testa på flera saker för att fundera ut vad man vill och kan arbeta med i framtiden.
Denna praktikplats ska ses som en vidareutveckling av modellen, och ett test för att se om detta kan vara en rekommendation för genomförande av Tolgmodellen på annan plats. Styrgruppen har godkänt upplägget och poängterat att detta kan bli en parameter som bör vara med i konceptet för att det ska bli hållbart på sikt.
3) Att deltagarna i första omgången kom från flera olika länder och därmed hade olika modersmål gynnade dialogen och språkutvecklingen då det gemensamma språket för deltagarna blev svenska. Om alla haft samma modersmål hade förmodligen språkutvecklingen hämmats. Detta gör att arbetslag, projektledning och styrgrupp även fortsättningsvis önskar en spridning av modersmål hos deltagarna i den mån det är möjligt. Då deltagarna i förra omgången var endast män, är det önskvärt att det i omgång två finns både kvinnor och män i gruppen. Tanken med projektet Grön landsbygdsintegration är att utveckla en modell som ska fungera för både kvinnor och män och därför bör inte båda grupperna bestå av antingen endast kvinnor eller endast män.
4) En bonus gällande såväl språkutveckling som en känsla av sammanhang utvecklades i och med skjutsningen av deltagarna ut till Tolg. Tiden i bilen med olika chaufförer från byn skapade en opretentiös samtalsyta om vardagliga saker och utökade både gruppsammanhållningen och deltagarnas nätverk i byn. Vår hypotes är att även den ambulerande praktikplatsen under omgång två kommer att kunna förstärka detta.
5) Deltagarna vill gärna ha regelbunden kontakt med handläggare på Arbetsförmedlingen. När Tolgmodellen började gå mot sitt slut märktes en tydlig oro i gruppen för vad som skulle hända efter de tio veckorna. Efter det att en handläggare varit ute och pratat med alla deltagare och i samråd med både dem och projektledare diskuterat vad som kunde bli nästa steg för var och en lättade oron. Den personliga kontakten och löftet om att kunna ta kontakt för uppföljning direkt efter Tolgmodellens avslut gjorde att deltagarna kände hopp för framtiden. Arbetslaget/projektledare önskar därför att boka in ett likadant mötestillfälle med handläggaren så att vårens deltagare träffar honom den åttonde veckan i Tolg. Denna handläggare bör vara kontaktperson i deltagarärenden under såväl före, som under, som efter andra omgången för att få kontinuitet för både arbetslag och deltagare. Arbetslagets förslag är att det är samma person som tilldelades uppgiften under slutet av omgång ett.
Styrgruppen godkände under styrgruppsmöte två detta upplägg och påpekar även att en löpande och öppen dialog mellan projektledare och kontaktperson på Arbetsförmedlingen är viktig att ha. Viktigt är också att kontakten mellan deltagare och arbetsförmedlingen löper på efter avslutad insats i Tolg för att främja individens utveckling och etablering.
6) Modellen med tre olika moduler gör att arbetslaget möter deltagarna i olika situationer. Som förutspått gör detta att man får en god bild av hela människan. Även till omgång två behålls de tre modulerna. Det som är speciellt för Tolgmodellen är att även återhämtning och den privata delen blir synlig. Den är tänkt att ses som en förebyggande insats. Arbetslaget har alltså en viss beredskap på psykisk ohälsa, men visar den sig bli kraftig kommer deltagare att rekommenderas att ta kontakt med andra instanser. Om så är fallet, kan deltagaren eventuellt rekommenderas att avsluta insatsen, vilket då också meddelas Arbetsförmedlingen och eventuellt även Etableringssamverkan Kronoberg.
Arbetslaget upplever att modellen generellt fungerat och att det finns en tillräcklig flexibilitet för att möta individen och att se hela människan under de tio veckorna. De tre modulerna har alla haft en viktig funktion i genomförandet. Att dra slutsatser kring vad de långsiktiga effekterna blir för den enskilde individen och i stort är ännu väl tidigt att göra. Dock kan vi se att såväl språkutveckling som nätverk och kunskaper som rör det nya hemlandet har främjats kraftigt för alla individer i den första gruppen. Alla både vågar och kan prata mer svenska efter tio veckor i Tolg. För vissa har även den psykiska hälsan både hunnit dippa och bli bättre igen, precis som forskning i förstudien påvisat att det ofta gör. Nätverket har utökats och planen för vad man i framtiden känner att man kan och vill göra är tydligare. Självkänslan har stärkts och känslan av sammanhang likaså. Detta gör att vi fortfarande tror att en kombinationsmodell som ser till hela människan vid etablering främjar både individ och samhälle. Vi ser också stora möjligheter till att modellen kan spridas och utföras på andra orter i framtiden. Att poängtera är dock att de rekommendationer som görs och lämnas över till Arbetsförmedlingen är viktiga att de snabbt tas omhand för att gynna individen på bästa sätt.
Rekommendationer för deltagare
Efter omgång ett har rekommendationer för varje deltagare överlämnats till Arbetsförmedlingen. Vid styrgruppsmötet i januari följdes upplägget på dem upp. Arbetsförmedlingens representant konstaterade då att rekommendationerna visar tydligt en djupare bild av deltagarna än vad som annars framkommit. Framförallt gäller det de mjuka värdena, vilket kan leda till att hitta vägar för varje individ. Ett exempel är en av deltagarnas breda erfarenhet inom idrotten. Detta fanns tidigare inte dokumenterat hos Arbetsförmedlingen, och gör att man nu har fler vägar att undersöka för personen. Arbetsförmedlingen påpekade under detta styrgruppsmöte att rekommendationerna är utförliga. De har skrivits in i systemet men i januari ännu inte nått aktuell handläggare för individerna. Det leder till att måluppfyllelsen blir svår att uppnå för omgång ett. Arbetsförmedlingen arbetar med att effektivisera sina processer så att materialet efter omgång två kan tas omhand på ett effektivt sätt.
Mål och måluppfyllelse
I projektöverenskommelsen finns åtta mål definierade. Nedan listas de tillsammans med en kort kommentar kring måluppfyllelse hittills:
Mål 1: att deltagare etableras snabbare i sitt nya hemland än om man inte deltagit i insatsen.
Kommentar: Går ej att mäta ännu. Detta är ett långsiktigt mål.
Mål 2: att stärka deltagarens kunskaper om landsbygdens möjligheter.
Kommentar: Uppfyllt för deltagarna i omgång 1 genom insatser i modulen praktisk svenska. Exempelvis har såväl närmiljö diskuterats som flera studiebesök hos lokala entreprenörer genomförts.
Mål 3: att stärka varje deltagares självkänsla.
Kommentar: Ej mätbart, men anses vara uppfyllt genom samtal med deltagare under sista veckan av första omgångens genomförande. Alla deltagare uttryckte där på olika sätt hur de fått mer kunskap och utvecklats under de tio veckorna de deltagit i insatsen.
Mål 4: att undersöka om en kombinationsmodell med tanke – att se till hela människan vid etablering gynnar individens hälsa och kortar vägen till en etablering i sitt nya hemland.
Kommentar: Pågående arbete, kan utvärderas först när fler omgångar genomförts och projektet avslutas.
Mål 5: att skapa ett pedagogiskt material att enkelt sprida till andra som vill testa modellen på annan plats.
Kommentar: Ännu inte aktuellt, kommer senare enligt projektets tidsplan.
Mål 6: Varje deltagare skall få pröva på sysselsättning inom bristyrke (Utifrån definition av bristyrken med stöd av Arbetsförmedlingens prognoser)
Kommentar: Uppfyllt för alla deltagare i första omgången genom modulerna praktisk svenska och praktik på arbetsplats. I praktisk svenska har exempelvis möjliga jobb och arbetslivserfarenhet diskuterats. På praktiken har deltagarna fått prova på flera olika moment som praktikföretaget utför i sin dagliga verksamhet.
Mål 7: Minst 2 deltagare/omgång skall ha gått vidare till arbetsnära insats/utbildning 90 dagar efter projektets avslut.
Kommentar: Då premisser kring såväl antal deltagare och hantering av överlämnad information har förändrats sedan projektöverenskommelsen skrevs kan detta mål i nuläget ej mätas. Detta av två huvudanledningar:
– En omorganisation inom Arbetsförmedlingen ledde till att ansvariga för projektet inledningsvis förändrades. Tiden för att hitta deltagare till omgång ett förkortades därmed. Tänkt gruppstorlek var 5-8 personer, faktisk storlek blev fyra personer. Mätning av antal deltagare som bör ha gått vidare till annan insats bör därmed justeras.
– Den information som överlämnats från projektledning om varje deltagare har enligt uppgift från Arbetsförmedlingen på styrgruppsmöte i januari ej behandlats. Informationen är inskriven i systemet men har enligt uppgift inte gått vidare. Om rekommendationerna ej hanteras, går det ej att mäta om insatsen har någon effekt eller inte. På grund av detta blir målet ej aktuellt för omgång ett att mäta. Arbetsförmedlingen arbetar med att effektivisera sina processer kring nästa omgångs deltagare. En förhoppning finns därför att det efter den omgången går att mäta detta mål. Detta gäller såväl sökandet av deltagare som hanteringen av information efter omgångens genomförande.
Styrgruppen konstaterar att den första omgången av Tolgmodellen kan ses som en insamling av material för hur vi i framtiden ska genomföra arbetsmarknadsinsatsen på bästa sätt. Under andra omgången justeras olika delar, exempelvis detta med kommunikationsprocessen. En tredje och eventuellt fjärde omgång kan vara önskvärt att genomföra för att verkligen ha möjlighet att testa och utvärdera ett färdigt koncept som sedan kan fortgå och spridas vidare.
Mål 8: Utvärdering av hälsan: Upplägg av enklare utvärdering av deltagare sker i samråd mellan Arbetsförmedlingen, projektledare och arbetslaget i Tolg.
Kommentar: Uppfyllt för deltagare i omgång ett av Tolgmodellen. Enklare utvärdering gjordes på plats i verksamheten, framförallt genom enskilda samtal och genom modulen Hälsoträdgården. I de fall som något anmärkningsvärt framkommit kring hälsan för en deltagare, har projektledare förmedlat detta vidare till Arbetsförmedlingen genom såväl samtal som i överlämnade rekommendationer.
Ekonomi och budget
Projektet följer budget och har lägre kostnader hittills än budgeterat. Detta beror på att det blev färre deltagare än tänkt i första omgången av Tolgmodellen. Överskottet kommer bland annat att användas för att anställa en handledare under omgång två då en ny variant av praktikplats kommer att testas.
I inledningen av projektet uppstod det kommunikationsmiss i hur utbetalning av medel skulle ske. Den första utbetalningen blev därmed försenad, vilket ledde till större belastning hos projektutförare än tänkt. Styrgruppen påpekar att detta är en viktig parameter för hållbarhet av konceptet på sikt och att ekonomiska premisser är viktigt att förmedla vid eventuell spridning av modellen.
Styrgruppen påpekar även att vid en tredje omgång kan det bli aktuellt lägga till en viss finansiering innan som handlar om att man riggar för projektet, en startbudget. Detta skulle minska likviditetspressen för projektutförare. En del i projektets fortsättning är också att undersöka hur det blir hållbart på sikt, såsom hur man löser man en ordinarie finansiering såväl lokalt som på andra platser. Att få en hållbar lösning för löpande organisation med Tolgmodellen kan alltså vara en del i en fortsatt projektplan och ska ses som lärdomar av pilotprojektet att förmedla vidare.
Projektets nästa steg
Verksamhet
I skrivandets stund pågår arbetet med att sätta samman en grupp deltagare till omgång två för Tolgmodellen. Start för den är 12 mars 2018. Som tidigare påpekats, anser styrgruppen att fler omgångar kan bli aktuella att genomföra. Detta för att såväl ha tillräckligt med antal deltagare för att kunna utvärdera effekt, men även för att få modellen att förankras i alla led. En tredje omgång är dock inget som ingår i ordinarie projektplan. Att hitta deltagare är hittills projektets största utmaning. Detta är enligt Arbetsförmedlingen ett generellt problem. Eventuellt behöver nya metoder undersökas för att få individer intresserade av att delta i såväl Tolgmodellen som andra insatser.
Utvärdering
Angripssättet för utvärdering har förändrats sedan projektöverenskommelsen gjordes. Utvärdering kommer att genomföras på två sätt, båda har godkänts av projektets styrgrupp och ersätter de tänkta utvärderingar som beskrivs i ordinarie projektplan.
1) Intern utvärdering
Genomförs av Arbetsförmedlingen efter omgång två av Tolgmodellen. Resultat från deltagaromgångar jämförs med slumpmässigt urval och siffror från Arbetsförmedlingens databas. I detta har styrgruppen anmärkt att omgång två bör ha fler deltagare än omgång ett och att arbetsprocessen med överlämning av deltagarinformation måste fungera och hanteras för att den här utvärderingen ska kunna ge ett rättvist resultat. När Arbetsförmedlingen tagit fram siffror diskuteras dessa med projektledningen för att kunna utvärdera projektets utfall. Detta upplägg ersätter den jämförelse med referensgrupp som står angiven i ordinarie projektplan.
2) Extern utvärdering
Grön landsbygdsintegration kommer att ingå i följeforskningsprojeket ”Entreprenöriell organisering för välfärd över sektorsgränser” som genomförs av Linneuniversitetet (LNU) samt Linköpings universitet (LIU). Under första halvåret av Grön Landsbygdsintegratione har det avtalats att forskare från Linnéuniversitetet kommer att genomföra intervjuer med aktörer i Grön Landsbygdsintegration för att titta på samverkan fungerar i projektet. LNU kommer även ta del av dokument som beskriver projektet och delta på någon aktivitet. Följeforskningens inriktning är Sektorsöverskridande samverkan – hur kan kommuner, näringsliv och social ekonomi samverka för en målgrupp såsom exempelvis nyanlända? Vilka möjligheter och hinder finns? Återförande av resultat blir en rapport om ca 5-10 sidor på svenska samt Återföringsseminarie/ lärtillfälle för medverkande aktörer, det vill säga andra projekt som deltar. Intervjuer genomförs under våren 2018.
Styrgruppen är mycket positiv till att delta i detta följeforskningsprojekt och menar att samverkansfrågor, både framgångsfaktorer och problematik är viktigt för spridningsdelen av Grön landsbygdsintegration Det kompletterar väl med egen uppföljning av statistik. Att vara med i detta forskningsprojekt ger tyngd till Grön landsbygdsintegration och Tolgmodellens resultat och verksamhet.
Den ovan beskrivna externa utvärderingen kompletterar den interna och ersätter de enklare utvärderingsaktiviteter som nämns i den ordinarie projektplanen av projektledare. Denna externa utvärdering gör att projektet kan utvärderas på ett djupare och mer objektivt plan än vad som varit möjligt annars.
Spridning
Intresse för Tolgmodellen har visats från flera platser i landet. Detta bådar gott för spridning av konceptet. Flertalet aktörer har kontaktat projektledare för att på olika sätt ta del av information om hur Tolgmodellen fungerar och hur premisser för samarbete mellan olika aktörer är upplagt. Detta är något som kan följas upp under kommande projektperiod. Plattformar för spridning både nationellt inom Arbetsförmedlingen och andra lämpliga organisationer kommer att undersökas, exempelvis genom redan befintliga nationella konferenser. Framöver kommer även arbetet med att ta fram ett pedagogiskt material att undersökas. Detta för att möjliggöra spridning av projektets erfarenheter på lång sikt. Även följeforskningsresultatet kommer att tas med i det arbetet.
Implementering och ny projektplan
Då fler omgångar av verksamheten Tolgmodellen har diskuterats redan under första projekthalvåret kommer eventuellt en ny projektplan att skrivas. Beslut om vidare fortsättning eller inte tas under våren 2018. Om fler omgångar genomförs kommer vissa delar av spridning och implementering att behöva skjutas på i tid från ordinarie projektplan. Tills dess att nytt beslut tagits fortsätter dock arbetet som tänkt.
I projektplanen finns även implementering i Arbetsförmedlingens lokala verksamhet angiven. Detta arbete är pågående och fokuserar inledningsvis på den interna kommunikationen.
Rekommendationer för fortsatt arbete
Då syftet med Grön landsbygdsintegration är att forska på nya sätt att arbeta med integration på landsbygden med grön inriktning är det naturligt att det tar lite tid att få alla delar att klaffa. Ett halvår in i projektutförandet går det att sammanfatta vissa delar och därmed göra rekommendationer för fortsatt arbete. Nedan ges rekommendationer, baserade på den information som givits tidigare i rapporten:
– Fler omgångar än de två avtalade bör genomföras för att såväl få ett arbetsflöde som flyter i alla led som för att ha tillräckligt med data att analysera och jämföra med i den interna utvärderingen. Därefter kan resultat spridas och implementeras på andra platser på ett mer heltäckande sätt.
– Projektplanen bör förlängas och skrivas om under våren för att möta de behov som uppstått under första halvåret. Nytt projektbeslut bör tas senast 15:e juni 2018. I den nya projektplanen bör såväl fler omgångar av Tolgmodellen, som undersökning av ekonomisk hållbarhet på sikt, samt utvärdering och spridning av konceptet ingå. En ny projektplan tas fram i dialog mellan olika aktörer och bygger på att alla aktörer är intresserade av att utforska detta vidare och tar ansvar för att utföra sin del av avtalet.
– Arbetsförmedlingen rekommenderas att göra en lathund för ansvarsområden och hur kommunikationsflödet ska ske i alla led av genomförandet för Grön landsbygdsintegration. Denna bör också förmedlas till projektledare. På så sätt minskar risken av att kommunikationen blir lidande om kontaktpersoner skiftas framöver.
– För att främja en hållbar arbetsmiljö för utförare av Tolgmodellen rekommenderas att det vid fler omgångar är klart med deltagargrupp en månad innan start. Detta för att såväl pedagoger, som handledare och projektledare ska ha möjlighet att skapa en bra grundplattform för de deltagare som kommer. Tolgmodellen är tänkt att kunna möta varje deltagargrupp efter sina behov. Därmed behövs utrymme för att skapa goda förutsättningar för varje individ och varje grupp.
– Vid spridning av modellen bör förutom konceptet och dess resultat även ekonomiska premisser samt följeforskningsresultat från Linnéuniversitetet förmedlas.
– Då antal deltagare blev färre än tänk i omgång ett och deltagarurvalet blivit försenat i omgång två rekommenderas Arbetsförmedlingen att se över hur ett deltagarurval inför en eventuell tredje omgång bör genomföras. Detta bör även diskuteras och förmedlas tydligt till projektledningen. Att hitta deltagare är hittills den största utmaningen i projektet. Det rekommenderas därför att titta på hur man på bästa sätt når fram till individer och väcker deras intresse och insikt att detta kan vara en bra insats för dem att delta i. Detta är en grundförutsättning för att fler omgångar än de avtalade två ska kunna genomföras.
– En öppen dialog mellan alla parter är viktig att upprätthålla för att förstå vad som fungerar och vad som behöver förbättras. Projektledare är navet i att fånga upp den informationen, men det ligger ansvar på varje aktör att utföra det man lovat samt signalera om det är något som inte fungerar.
– Eftersom det påpekats att det generellt är svårt att få deltagare till prioriterade insatser rekommenderas Arbetsförmedlingen att undersöka vad det kan bero på. Kanske behövs nya arbetsmetoder för att få individer intresserade av att delta? Kanske behöver insatserna se annorlunda ut för att få individer intresserade? Denna undersökning och analys kan ske i projektform eller inom ordinarie verksamhet. Dock bör upplägget vara av nationell karaktär och anställda på Arbetsförmedlingen ha timmar reserverade för att undersöka detta i sin tjänst.
Vid frågor, kontakta
Ingela Eriksson, projektledare
