De två största utmaningarna i genomförandet av pilotprojektet har varit dels att nå ut och hitta rätt deltagare dels att få den kartläggning av varje deltagares kompetenser som kommer ur modellen att faktiskt bli en hjälp framåt. 

Utmaning 1
Vi har hört om det överallt. Lokalt, regionalt och nationellt. Svårigheterna till att få deltagare till arbetsmarknadsinsatser. Och Tolgmodellen visade sig inte bli något undantag. Vi erbjöd upp till åtta platser i våra omgångar, ingen av deltagaromgångarna blev fullsatta. En omgång fick även skjutas på framtiden eftersom det inte fanns tillräckligt med deltagare.

Detta förvånade oss inledningsvis, eftersom vi både då och nu tror att det finns en hel del människor som skulle ha nytta av medverka i Tolgmodellen. Efter att ha undersökt hur det brukar vara med flödet till deltagarinsatser förstod vi att många andra insatser brottas med samma problem.

Informationsmöten
Till den första deltagaromgången och det som skulle blivit den andra, använde vi oss av sedvanliga etablerade kanaler – alltså främst via Arbetsförmedlingens inbjudan till informationsmöten. De inbjudningar som gick ut hade en bred målgrupp och brevet som personerna fick var även det allmänt hållet. Vi hade till dessa två omgångar även en kundresurs på Arbetsförmedlingen (dock olika personer i omgång ett och omgång två) som letade efter möjliga deltagare.

Inför omgång ett, men inte inför omgång två, ordnades ett studiebesök för möjliga deltagare i samband med ett informationsmöte. Omgång ett hade ett stort informationsmöte, inför tänkt omgång två var det istället två mindre.

Resultatet blev att vi kunde genomföra omgång ett med fyra män som deltagare. Omgång två fick avbrytas i förtid på grund av för få deltagare som dessutom inte hade någon tydlig bild av vad insatsen innebar innan den startade. Vi kan i efterhand konstatera att studiebesöket inför omgång ett var av avgörande betydelse både för att vi skulle få dels lämpliga deltagare dels tillräckligt många deltagare för ett genomförande.

Breddning av informationskanaler
Då den tänkta omgång två inte kunde slutföras, beslutade vi att bredda informationskanalerna. Vi ville informera tydligare för både möjliga deltagare och för handläggare. Vi skapade därför ett informationsmaterial som informerade Arbetsförmedlingens handläggare om Tolgmodellen. Vi gjorde också en enkel film riktad till potentiella deltagare för att visa vad man kunde förvänta sig av Tolgmodellen. Till detta hade vi en kundresurs på Arbetsförmedlingen (ny för oss denna omgång) och handläggare i andra projekt, som hjälpte oss med att hitta potentiella deltagare. Precis som inför omgång ett anordnades studiebesök på plats i Tolg. Inga stora informationsmöten gjordes, istället satsade handläggarna på personliga möten.

Denna omgång genomfördes med sex deltagare; fyra män och två kvinnor. Det breddade materialet, engagerad personal och studiebesök på plats var framgångsfaktorerna.

Hur ska man göra då?
Vi tänker inte att Tolgmodellen passar alla, men tillräckligt många för att det ska kunna fylla många deltagaromgångar på många platser runtom i landet. De deltagare som genomfört de två pilotomgångarna hos oss, har också varit väldigt nöjda.

Studiebesök och informationsinsatser som riktar sig till målgrupp och handläggare har i kombination med engagerad personal varit en framgångsfaktor hos oss. Men, som Arbetsförmedlingens utvärdering fastslår, så behöver vi engagera fler aktörer i detta. Vi tror på att engagera civilsamhället. De ideella organisationerna tror vi är en stark kraft i att både kunna hitta deltagare till Tolgmodellen och andra insatser. Vi tror också att de kan vara en plattform som deltagarna kan fortsätta att vara engagerade i efter en insats har tagit slut och i alla fall till nästa börjar. Vi kallar denna funktion, som ännu är oprövad, för fadder i vår rekommendation för yrkesroller i utförandet på andra platser.

Kontinuitet är något som kan bli en framgångsfaktor till att hitta deltagare. Tolgmodellen har för deltagarna varit okänd fram till projektet. Nya saker tar alltid tid att landa och skapa intresse för. Ingen har hittills känt någon annan eller ens hört talas om någon annan som genomgått modellen. Klart att man kan bli skeptisk då! Kontinuitet ska inte underskattas för att skapa intresse och legitimitet. Detta har också påpekats av handläggare när man under utslussningsfasen sett utvecklingen hos individen efter genomförd Tolgmodell.

I skrivandets stund har Arbetsförmedlingen fått kraftigt ändrade direktiv och kommer att reformeras. Men, oavsett vad myndighetens roll blir i framtiden kommer människorna i behov av Tolgmodellen eller andra insatser att finnas kvar. Vi är övertygade att samverkan, transparens och generositet mellan olika aktörer och inom olika sektorer i samhället är det allra viktigaste för att få rätt deltagare till rätt insats.

Utmaning 2
Tolgmodellen har visat sig få en stor kartläggande effekt för varje individ. Eftersom vi träffar deltagarna under tio veckor och i flera olika sammanhang får vi en god bild av vem personen är och vad som är lämpligt nästa steg att ta. Baserat på detta, lämnas rekommendationer över till uppdragsgivaren, som i vårt fall varit Arbetsförmedlingen.

Efter första genomförandeomgången fungerade inte överlämningen enligt projektplan. De rekommendationer vi gjorde togs inte hand om. Det berodde på flera saker, men slutresultatet blev att de individer som varit hos oss inte kom vidare till nästa steg förrän långt efter tiden med Tolgmodellen avslutats.

Utslussning – ny funktion
I samråd med Arbetsförmedlingen och styrgruppen skapades på grund av detta en utslussningsfunktion. Den innebär att varje deltagare i Tolgmodellen har en utslussare knuten till sig för att kunna komma vidare till nästa steg. Utslussaren är en person man lärt känna i Tolg, så deltagaren behöver inte förklara sin situation för ännu en person.

Utslussningen startar i slutskedet av Tolgmodellen (vi rekommenderar den åttonde veckan av tio) med att utslussare, deltagare, verksamhetssamordnare och handläggare träffas. Under mötet diskuteras vad som är lämpligt nästa steg och man bestämmer vem som ska göra vad. I anslutning till detta bokas också möte med personlig handläggare in då Tolgmodellen är slut.

När tiden med Tolgmodellen är över tar utslussningen vid på riktigt. Utslussningen är individanpassad, så den kan variera från person till person. Gemensamt är dock att utslussaren och deltagaren träffar exempelvis handläggare eller besöker en ny praktikplats. Tanken är att hen just ska slussa deltagaren från Tolgmodellen till det nästa lämpliga steget i etableringsprocessen. Se beskrivningen av yrkesroller i vår handbok för ytterligare information.

Gjorde det någon skillnad?
Visst gjorde det skillnad. Utslussningsfunktionen visade sig göra att rekommendationerna från Tolgmodellen landade på ett mycket tydligare sätt hos vår uppdragsgivare. Det gjorde även att såväl målen kring antal deltagare i arbetsnära aktivitet uppfylldes och att deltagare med hälsoutmaningar fick tillgång till resurser inom det området. Alltså rekommenderar vi att även andra platser använder sig av denna metod.

Utslussarens roll
Eftersom vi endast testat utslussning under en deltagaromgång hann inte rollerna bli riktigt formaliserade. Vi är övertygade om att utslussarens roll behövs, men det är viktigt att man verkligen gör en uppdragsbeskrivning kring detta vid genomförande av Tolgmodellen på annan plats. Vi rekommenderar också att fadderverksamheten  kopplas in här, då vi upptäckt att deltagarna ofta behöver ett nytt tydligt sammanhang efter de genomfört Tolgmodellen. Detta bör inte vara enkom utslussarens roll, utslussaren bör istället kunna  fokusera på att kartläggningen tas om hand och gynnar individen på bästa sätt.

Mer om utmaningarna
Både utvärderingen från Arbetsförmedlingen och följeforskningen som varit knuten till projektet nämner dessa två utmaningar. Läs gärna dem här och här.