Det var 2015 och vi såg flyktingströmmarna med alla människoöden möta komplexa byråkratiska system. Vi var några av alla de människor som ville göra skillnad. Vi reflekterade över behovet av att ta emot människor på ett fungerande sätt oavsett deras bakgrund. Vi bestämde oss för att vi ville skapa en modell vars mål skulle vara att se till hela människan vid etablering. Vi såg möjligheten i vår by.

Kombinationen som möjlig väg?
Vår tanke var att kombinera fokus på arbete, utbildning och hälsa för nyanlända i en och samma insats. Vår erfarenhet sa oss att det ofta satsas på insatser som har fokus på endast en sak. Vår tro var att både individen och samhället skulle gynnas av ett mer holistiskt tankesätt i etableringsarbetet. Vi ville ta reda på om de här tre områdena kunde fogas samman till en kombinationsmodell och vår önskan var att genomföra insatsen på landsbygden. Vårt landsbygdsfokus gjorde att de gröna näringarna blev en naturlig infallsvinkel för vårt undersökande arbete.

Eftersom alla vi initiativtagare till Tolgmodellen bodde i samma by föll det sig naturligt att testa idén här. Pilotorten skulle alltså bli vår by Tolg  som ligger några mil norr om Växjö i Småland. Vår ambition var att modellen skulle kunna förankras lokalt men appliceras nationellt.

Här finns vi!

Byn som plattform
Som många byar på den svenska landsbygden är Tolg en homogen by vad gäller invånarnas etnicitet. Integration av utlandsfödda svenskar just här tänkte vi därmed skulle kunna bli något berikande för alla både på kort och lång sikt. Vi såg att det åtminstone i teorin fanns möjlighet att implementera de tre ingående delarna i vår tänkta kombinationsmodell i byn. Vi såg att nya kompetenser och även nya företag kunde komma att uppstå ur ett initiativ som detta i en by som redan präglas av en stark entreprenörsanda. Projektet skulle kunna öka byns livs- och attraktionskraft än mer.

I byn fanns flera företag inom skilda branscher som vi tänkte kunde bli aktuella att involvera i arbetet. Vi bedömde att här redan fanns möjlighet att erbjuda projektets deltagare rekreation, utbildning och arbetslivserfarenhet. Det vi behövde var tid för att undersöka vilka verkliga möjligheter som fanns för att foga samman de olika delarna till en modell. Det skulle också avgöra om Tolg verkligen var den rätta platsen för att genomföra projektet.

Skulle det gå rent praktiskt att få ihop en modell med fokus på arbete, hälsa och utbildning på en och samma gång? Vad sa forskningen inom exempelvis området grön rehabilitering? Vilka befintliga initiativ fanns att inspireras av? Vilka behov såg offentliga och privata aktörer att det fanns att arbeta mot framöver? Hur var de redan befintliga snabbspåren upplagda ur ett egenföretagar- och språkträningsperspektiv? Frågorna var många så efter ett ja från Leader Linné Smålands  styrelse till att genomföra en förstudie började vi på riktigt undersöka möjligheterna.

Idén blev Tolgmodell
Förstudien ledde till det vi idag kallar Tolgmodellen. Så här fyra år senare har våra idéer både satts på pränt, omformulerats, genomförts och utvärderats. Flera gånger om. Det som består är ändå förvånansvärt mycket. Vi tror fortfarande på att se till hela människan vid etablering. Och Tolgmodellen – den har fungerat väl i praktiken. 

I den här delen av vår plattform för Tolgmodellen kan du ta del av material från vår förstudie och vårt genomförande av pilotomgångar som gjorts i samverkan med Arbetsförmedlingen i Växjö. Du kan läsa om mål, om utmaningar, om justeringar och om lärdomar. Vill du läsa om hur vi genomfört modellen rent praktiskt, hänvisar vi till handboken.