Nedanstående text är en beskrivning av vad som kan bli resultatet av Tolgmodellen för en deltagare där av någon anledning nästa steg inte är studier eller traditionell anställning.  Ali och Emma heter egentligen något annat. Namnen har bytts ut för att inte peka ut enskilda individer. 

Utgångspunkt
Ali hade innan han började Tolgmodellen vistats i Sverige i ungefär sex år och deltagit i flera insatser, varav någon avbrutits. SFI-studier hade avslutats efter nivå B då han inte längre ansåg att de ledde framåt. Under Tolgmodellen framkom det  att Ali hade en mycket hög stressnivå och därmed stora svårigheter att hålla fokus. Vi bedömde även att det kunde finnas ytterligare orsaker till koncentrationssvårigheterna.

Ali deltog i Tolgmodellen hösten 2018. Det var efter det att vi lagt till det vi kallar utslussningsfasen. Denna del infaller direkt efter de i Tolg schemalagda veckorna och innebär att deltagarna får hjälp av oss att ta sitt nästa steg mot passande sysselsättning eller åtgärd.

Under utslussningsfasen träffade utslussaren och Ali arbetsförmedlaren Emma. Mötet hade förberetts genom att vi skriftligt överlämnat en sammanställning kring lämpligt nästa steg för deltagarna i Tolgmodellen till den kundresurs som var vår kontakt på Arbetsförmedlingen. Kundresursen vidarebefordrade detta till aktuell arbetsförmedlare för varje individ, i det här fallet Emma. För att underlätta kommunikationen kopplades det till detta möte in en telefontolk . Mötet varade cirka en timme. Resultatet efter mötet blev att Ali fick träffa en representant från Samhall och därefter påbörja en sex månaders period av arbetsträning med specialister inkopplade för att utreda arbetsförmågan.

Arbetsförmedlarens upplevelse
En tid efter mötet kontaktade Tolgmodellens utslussare Emma för att få hennes åsikter om hur hon tycker att Tolgmodellen fungerat utifrån hennes perspektiv som arbetsförmedlare:

Vad gäller Tolgmodellen och den tydliga kartläggande funktion den visat sig ha tycker Emma att handläggarna själva borde hinna med den kartläggningen under den tid som finns avsatt för varje kund. Hon upplever att de får den tid de behöver för att hjälpa sina kunder även om hon nämner att det i vissa fall kanske inte fungerar tillfredsställande. Att det skulle behövas en särskild tjänst just för kartläggningen tror hon emellertid inte och att värdefull information kommer fram under tiden man deltar i en aktivitet ser hon som en del av produkten. Vad som utmärker Tolgmodellen och det som gör den bra, tycker hon, är att den är förlagd till landsbygden. Den ger personer som inte kommer från Sverige möjlighet att få en bild av den svenska landsbygden och att få upp ögonen för att det går jobba och bo även där. Hon poängterar dock att det viktigaste i Arbetsförmedlingens insatser ändå måste vara att ha fokus på språk, yrke och studier.

Om Tolgmodellen skulle övergå till att drivas i löpande form tycker Emma att det vore viktigt med tydligt uppsatta mål om vad Arbetsförmedlingen kan förvänta sig för resultat efter att en kund genomgått modellen. En del i att det ska vara enkelt att hitta lämpliga deltagare till Tolgmodellen är just att det ska framgå tydligt vilka som kan vara aktuella för just den här insatsen. Det måste vara väl klargjort vad individen får med sig vad gäller undervisning och vilket fokus det finns på jobb, studier och praktik. Emma föreslår att man skulle ha som mål att ha ett eller två realistiska yrken klara att jobba mot efter att man avslutat sina tio veckor.

Emma tycker att hon fick god vägledning av de uppgifter kring Ali som lämnades över till henne efter att han avslutat sina tio veckor inom Tolgmodellen.

”Att insatsen resulterar i att vi som arbetsförmedlare får ta del av det som framkommit under Tolgmodellen gör såklart att projektet är avlastande för oss” säger hon.

Dock tror Emma att behoven i det här specifika fallet hade kunnat upptäckas även utan detta deltagande. Det är också viktigt att det finns en korrekt uppfattning om vad Arbetsförmedlingen kan och ska göra så att det inte blir missuppfattningar om vad som är planen framåt.

För framtida omgångar tänker Emma att Tolgmodellen skulle kunna ha ett större fokus på framtida yrke. Vad gäller den biten kände hon sig inte vidare vägledd. I just det här fallet var det ett behov av specialister för utredning av arbetsförmågan som kom upp, vilket hon ändå tycker var bra.

Kartläggande funktion
Från ett utslussarperspektiv är det här beskrivna förloppet ett tydligt exempel på att Tolgmodellen haft en kartläggande funktion. Att vi förmedlade det vi upptäckt till handläggaren gjorde att det blev en utgångspunkt för trepartssamtalet. Ali är i skrivandets stund fortfarande placerad på företaget för att få sin arbetsförmåga utredd så vad som kommer av den återstår ännu att se.