Nedan följer några exempel på inslag i undervisningen som visat sig vara extra viktiga eller extra uppskattade.

Studiebesök

Under varje omgång av Tolgmodellen har vi genomfört minst två studiebesök. Eftersom pilotomgångarna handlat om grön landsbygdsintegration har vi främst besökt gröna näringar men även andra företag med förankring i bygden. Studiebesökens vikt kan inte underskattas. Vi har låtit vart och ett av dem ta upp till tre lektionspass i anspråk och de timmarna har verkligen genererat mycket. Deltagarna får först i klassrummet en presentation av platsen som ska besökas så att de har tillräcklig förförståelse för kunna formulera frågor till de personer de kommer att möta. Under förberedelserna lärs ämnesspecifika ord in och upplägget för studiebesöket presenteras. Det är viktigt att handledaren är väl bekant med den verksamhet studiebesöket ska förläggas till. Under studiebesöket uppmuntras deltagarna att själva ställa de frågor de förberett. Här blir det både språkträning och kulturmöte i ett. För flera av våra deltagare har att delta i Tolgmodellen inneburit det första mötet med svensk landsbygd. Lektionspasset som följer på ett studiebesök avsätts till att gå igenom besöket tillsammans. Detta sätt att repetera ord och bearbeta information har visat sig synnerligen framgångsrikt och uppskattat.

Praktiska moment i klassrummet

I likhet med studiebesöken så är inslag av praktiska moment i klassrummet något som visat sig främja inlärningen av språket. Aktiviteten ska som all annan språkträning inom Tolgmodellen ha en förankring i deltagarnas vardag. Momentet ska liksom studiebesöken förberedas i form av att relevanta ord gås igenom. Under en av pilotomgångarna följdes till exempel lektionen om pollinering av att vi byggde ett insektshotell. Där fick vi tillfälle att repetera både vilka kottar som hör till vilka träd och namnen på de insekter som kunde tänkas flytta in i hotellet. Genom att även namnen på verktygen vi använde under byggandet repeterades knöts aktiviteten också ihop med en av praktikplatserna. Ytterligare ett exempel på hur praktiken kan lyftas in i klassrummet är när vi under den kalla årstiden hade en lektion där vi talade om vikten av att klä sig rätt i olika väder. Bland annat poängterades ullens goda egenskaper utifrån både användbarhet och ur ett miljöperspektiv. Den lektionen följdes av att deltagarna fick sy egna ullsulor som de sedan använde i sina gummistövlar på arbetsplatspraktiken.

Inslag av praktiska moment har förutom en positiv inverkan på språkinlärningen även den fördelen att vi ser ännu mer av de individer som ingår i gruppen. I de praktiska momenten kan nya styrkor eller kanske svagheter upptäckas vilket sedan gör det lättare att hjälpa deltagarna till lämpligt nästa steg i det vi kallar utslussningsfasen.

Ord från praktikplatsen lyfts in i klassrummet

Den nära kontakten mellan de olika aktörerna i Tolgmodellen möjliggör ett tätt samarbete. Detta är ytterligare en av våra verkliga styrkor i språkinlärningen. Att samma vokabulär dyker upp både i klassrummet, på praktiken och på studiebesök resulterar i ett multimodalt lärande som ger språket och ordens innebörd större både djup och bredd. Som konkret exempel kan nämnas hur en av handledarna i praktisk svenska närvarade vid en av praktikplatserna en eftermiddag. Relevanta ord från den eftermiddagen plockades upp och i klassrummet följande dag fick deltagarna övningen ”Ordkunskap snickeri”.

Övningen hittas i ”Dokumentation – praktisk svenska” som finns under mallar och dokument.

Politik, val och rösträtt

Vi hade turen att det var riksdagsval under en av våra pilotomgångar. De flesta av våra deltagare hade rösträtt i kommunvalet, vilket gjorde att det föll sig naturligt att diskutera rösträtt, politiska partier och även hur det politiska systemet kanske skilde sig från det i deltagarnas olika hemländer.

Diskussionen tog sin början utifrån de olika politiska partierna vars namn deltagarna redan visat sig vara bekanta med. Till vår hjälp för att förklara Sveriges representativa demokrati hade vi bl.a. en bild över mandatfördelningen i riksdagen. Ord som majoritet och vågmästarroll förklarades.

Handlingsplan

För att inför deltagarna förtydliga det framåtsträvande syftet med de tio veckorna i Tolgmodellen har de fått använda sig av en mall för en personlig handlingsplan. Handlingsplanen är gjord för att deltagarna ska fylla i del och delmål. Det stora målet att förbättra sin svenska kan t.ex. ha delmålet att delta i språkkafé en gång i veckan. På lektionerna har vikten av att sätta upp rimliga mål poängterats. I arbetet med handlingsplanen har vi diskuterat olika sätt att skapa sig sociala nätverk och plattformar som kan leda framåt.

Mall för handlingsplan finns i dokumentet ”Dokumentation- praktisk svenska” under mallar och dokument.

Kulturmöten som ibland resulterar i krockar

Under våra lektionspass med kultur som tema har vi diskuterat såväl likheter som skillnader mellan Sverige och deltagarnas hemländer. Vi har diskuterat allmänt om t.ex. klimat, mat och djurhållning vilket har varit ett bra sätt att lära känna varandra och att öva språket. Inte helt oväntat har lektionstillfällen när man kommer att beröra kulturella skillnader med religiösa övertygelser som grund visat sig ibland kräva riktigt högt i tak. Det har kunnat vara frågor som rört sig om giftermål, andra gender- och hbtq-frågor. Dessa frågor framstår därför som särskilt angelägna att ta upp. Vi har emellertid väntat med att närma oss frågor av känsligare karaktär några veckor in i modellen. Det är viktigt att individerna i gruppen känner varandra och handledarna för att det ska gå att få samtal som leder framåt. Alla ska känna sig så fria som det är möjligt att uttrycka sina åsikter. Det vi som handledare haft som grund för dessa samtal är svensk lagstiftning och mänskliga rättigheter. För att komma igång med samtalen har vi under någon omgång haft skönlitteratur på lätt svenska som berört ämnet kärlek i olika kulturer till vår hjälp.

Att tidigt kartlägga digital vana och bank-id

Efter första omgången av Tolgmodellen insåg vi vikten av att i ett tidigt skede få en uppfattning om deltagarnas datavana. För få tillgång till verktyg som platsbanken är det nödvändigt att man har ett bank-id. De flesta av våra deltagare, dock inte alla, hade ett konto på arbetsförmedlingens sida medan ingen av dem visade sig vara bekant med de funktioner som där fanns tillgängliga. Att lägga mycket tid på att få alla i gruppen att jobba inloggade på sina konton och förstå hur man skapade sin egen profil samt lägga in information till grund för ett CV var därför helt nödvändigt. Tack vare att vi under måndagsförmiddagarna varit två handledare gick detta att genomföra på ett bra sätt.

Trots att arbetsförmedlingens plattform ändrats under tiden Tolgmodellen pågått så har vi bedömt det som mycket viktigt att jobba in deltagarna på den plattform som funnits. Detta för att de ska känna igen verktygen och på egen hand kunna fortsätta sitt arbete med profilen även efter insatsen. Just arbetet med den egna profilen och funktionen att filtrera fram lämpliga jobb har varit jättebra. Många platsannonser har visat sig svåra att tolka, därför har mycket lektionstid också ägnats åt att traggla centrala begrepp för att kunna identifiera viktig information. Vi har t.ex. diskuterat skillnaden mellan krav och merit och diskuterat vad som är möjliga jobb utifrån ens erfarenheter. Ibland har handledaren översatt platsannonser till lättare svenska för att lättare kunna jobba med dem.