Tolgmodellens språkundervisning har en praktisk utgångspunkt och deltagarna tränas i att använda ett relevant språk i verkliga miljöer. Störst fokus ligger på att utveckla det talade språket genom att vi skapar en tillåtande miljö där man uppmuntras att använda sig av de språkkunskaper man har. Alla ingående aktörer har ett tätt samarbete. Det gör att vi i klassrummet lätt kan väva in ord från sammanhang deltagarna möter under sina andra aktiviteter, t.ex. i hälsoträdgården, i bilen eller på arbetsplatspraktiken.

Språkträningen knyts ihop med omgivningen – på så vis blir den ett av våra främsta läromedel.

Vi tror verkligen på att man lär sig språk genom att utgå från verkligheten i ens omedelbara närhet och att man interagerar med den. Vi lyfter därför gärna in praktiska moment i klassrummet för att gynna språkutvecklingen. Av samma anledning har vi haft minst två studiebesök per pilotomgång.

Vi undervisar på en för varje deltagare anpassad nivå vilket kräver att grupperna inte är för stora samt att det råder en stor flexibilitet under lektionerna. Den tillåtande miljön där alla får komma till tals i kombination med den praktiska inriktningen och fokus på det talade språket har stärkt både språkkunskaperna och självkänslan hos våra deltagare.

Resultatet är, om än inte mätbart, så tydligt.

Vårt upplägg

Under pilotomgångarna har vi varit två handledare med olika bakgrund och olika inriktning på språkundervisningen. Vi har valt att dela in undervisningen i natur och kultur respektive samhällsorientering.

Lektionspassen har hos oss varit förlagda till förmiddagarna och haft följande fördelning:

Måndag: Samhällsorientering – med utrymme för individuell handledning
Tisdag:    Natur och kultur
Onsdag:  Samhällsorientering
Torsdag: Natur och kultur

Vi lade lektionerna så att de båda inriktningarna inföll varannan dag vilket vi tyckte fungerade väl. Variationen upplevdes som positiv samtidigt som vi kunde återkoppla till varandras lektioner och låta temat sträcka sig över nästa dag med en lite annan vinkel.

Samhällsorientering:

Under de samhällsorienterande passen har vi haft stort fokus på arbetsmarknaden och hur man går till väga när man söker jobb. Deltagarna har bland annat fått handledning i att navigera på arbetsförmedlingens sida, förstå vanligt förekommande ord i platsannonser och att beskriva sig själva med hjälp av jobbrelaterade egenskapsord. Skillnaden mellan möjliga jobb och tillgängliga jobb har också tydliggjorts.

Den individuella handledningen på måndagar har gett oss möjlighet att kartlägga varje deltagares tidigare erfarenheter och önskemål om framtiden.

Natur och kultur:

Under lektionerna med inriktning natur har vi vistats mycket utomhus. Vi har gått i skogen och tittat på olika sorters träd, pratat om allemansrätten, årstider och miljö. Vi har också gjort studiebesök inom gröna näringar hos företagare med förankring i bygden.

Under de lektioner vi ägnat åt kultur har det främst handlat om kulturmöten. Vi har tillsammans reflekterat över likheter och skillnader i olika länders kulturer och vad de kanske beror på. Vissa gånger har vi haft skönlitteratur på lätt svenska som berört just kulturmöten till vår hjälp.

Ett ständigt inslag i all språkundervisning i Tolgmodellen har varit att föra en dialog kring händelser och ord i deltagarnas vardag.

Efter den sist avslutade omgången av Tolgmodellen sammanställde vi ett häfte vi valt att kalla Dokumentation – praktisk svenska. Syftet var att deltagarna skulle få något med sig efter att de avslutat sin vistelse i Tolgmodellen. I häftet finns en del av det vi gått igenom under de tio veckorna samlat. Dokumentationen finns under mallar och dokument.

Idébank

Centralt för undervisningen i praktisk svenska har varit att möta deltagarna på deras nivå och att anpassa undervisningen därefter. Vi har inte använt oss av någon lärobok och har heller inte haft någon regelrätt kursplan att följa då flexibilitet varit ett av våra ledord. Varje deltagaromgång har anpassats efter gruppen och dess individer för att alla ska få ut det mesta möjliga av undervisningen. Till vår hjälp har vi haft en idébank som vi sammanställt. I den har vi fyllt på med olika teman vi tyckt skulle vara bra att ta upp i undervisningen. Vissa teman blev som vi tänkt oss, andra tog mycket mer tid än vi planerat medan andra inte blev av alls. I idébanken kan man se hur vi tänkt inför pilotomgångarna och här syns tydligt hur vi vill koppla språkundervisningen till praktiska moment.

”Idébanken” finns under mallar och dokument.

Lämpligt är också att ha några enkla lektionsupplägg att ta till om ordinarie handledare får förhinder och man behöver kalla in en vikarie. I vårt klassrum har vi haft ordspelet ”Med andra ord”, deltagarna har kunnat spela spelet oavsett vilken nivå de befunnit sig språkmässigt. Vi valde att införskaffa barnvarianten för att nivån inte skulle bli för avancerad. Vi har också haft skönlitteratur för vuxna på lätt svenska som alla deltagare uppskattat när vi läst ur. Exempel på böcker vi använt oss av är ”Hamed blir kär”, Christina Wahldén, ”Darias stigar”, Emma-Ida Johansson och ”Mitt rätta namn”, Åsa Storck. Har man möjlighet att visa film i sin lektionssal så finns det en mängd pedagogiskt och användbart material att hitta på nätet, både vad gäller språk och samhällsorientering. Att sammanställa en lista på några lämpliga filmer kan vara bra.

Reflektioner

Allmänt kan sägas att en av våra främsta styrkor har varit att handledarna i Tolgmodellen haft gemensamma plattformar för kontinuerlig kontakt. Vi har fört loggbok som delats så att vi alla haft åtkomst till den. I loggboken har vi kunnat se vad deltagarna gjort på de andra passen och även de andra handledarnas reflektioner kring gruppen och individerna. På så vis har vi alla haft samma information hela tiden och har lätt kunnat knyta an till vad deltagarna gjort sedan sist. Detta har varit till stor hjälp för både handledare och deltagare. Utan denna täta kontakt hade undervisningen lätt kunnat bli rörig eftersom vi inte haft någon exakt läroplan att följa, tvärtom så har just flexibiliteten varit en annan av våra styrkor. Utöver loggboken har vi haft kontinuerliga fysiska möten där vi haft större utrymme för diskussioner och där vi kunnat utbyta information och idéer direkt med varandra.