Projektplan: Grön landsbygdsintegration

Tolgmodellens syfte är att se till hela människan vid etablering. Praktik, utbildning och hälsofrämjande insatser i natur sammanfogas till en kombinationsmodell där en grupp nyanlända, inskrivna på Arbetsförmedlingen vistas i byn Tolg fyra dagar i veckan i tio veckor. I pilotprojektet Grön landsbygdsintegration ingår även analys och spridning av resultat.

Bakgrund

Förstudien Grön landsbygdsintegration, finansierad av Leader Linné Småland och Jordbruksverkets landsbygdsfond, har undersökt om det går att att kombinera praktik/utbildning/grön rehabilitering av nyanlända och att göra det på landsbygden. Genom research har förstudien kommit fram till en teoretisk
lösning och detta pilotprojekt är en implementering av det som framkommit där. Det konkreta resultatet är researchen omvandlad till det som kallas Tolgmodellen – en insats på tio veckor för nyanlända som innehåller såväl utbildning, som praktik, som hälsofrämjande aktiviteter. Tolgmodellen bygger på såväl forskning inom grön rehabilitering (trädgårdsterapi), som diskussioner med bybor/praktikplatser/offentliga aktörer, som rapporter om nyanländas hälsa. Insatsen är en kombinationsmodell med syftet att testa om det är en väg för snabbare etablering i sitt nya hemland.

Nyanländas hälsa och etablering är något som diskuteras starkt i samhället. Värt att nämna här, är rapporten “Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor” (Röda Korset 2016). Den bygger på en studie där man intervjuat 1215 nyanlända och 173 asylsökande för att kartlägga psykisk ohälsa, traumatiska upplevelser, post-migratorisk stress och svagt socialt stöd bland målgrupperna. Svaren visar att den psykiska ohälsan är mycket utbredd, var tredje har “en högst påtaglig depressions- eller
ångestproblematik” och 30% har symtom som kan knytas till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Mer än hälften meddelar att de har ett svagt socialt stöd och nästan alla uppgav att de varit utsatta för någon traumatisk händelse. Rapporten lyfter också post-migratorisk stress som ofta återkommande – alltså bland annat frustration över att inte kunna försörja sig själv och saknad av anhöriga – som vanligt förekommande. “Dessa resultat visar ett tydligt behov av åtgärder som kan minska bördan av psykisk ohälsa samt förebygga
ytterligare försämring av den psykiska hälsan hos dessa redan utsatta grupper. Psykisk ohälsa kan utgöra ett hinder för en lyckad etablering i samhället“ (Ibid).

Röda korsets rapport och samtal med Arbetsförmedlingen under förstudien, gör att Tolgmodellen kommer att fokusera på individer som ännu inte sjunkit så djupt i sin psykiska ohälsa. Alltså – i viss mån ett förebyggande arbete innan ex.vis sjukskrivning blir aktuellt. På detta sätt kan man förhoppningsvis främja bättre hälsa tidigare och vinna både tid och pengar för individ och samhälle. Arbetslaget i Tolg är därmed beredda på att enklare psykisk ohälsa kan förekomma hos deltagare. Insatsen skall dock inte ses som en rehabiliterande
insats, snarare en insats som är hälsofrämjande och som ett led i att etablera i sig i sitt nya hemland. Inriktningen är i huvudsak inom det “gröna” området, vilket även Arbetsförmedlingen bekräftat är ett efterfrågat område att arbeta med i etableringen av nyanlända. Det innebär att såväl utbildningsdelen som
hälsoträdgården har en inriktning på naturområdet. Dock kommer inte alla praktikplatser att ha inriktningen gröna näringar, då byn Tolg är liten och antalet praktikplatser därmed är begränsade.

Målgrupp

Målgruppen för projektet är nyanlända (inom 3 år från uppehållstillstånd) i första hand inom etableringsuppdraget. Det skall vara personer med erfarenhet/vilja inom området oavsett utbildningsbakgrund. Lågutbildade lantbrukare är ett exempel på möjliga deltagare i insatsen. Som helhet är projektet en insats som har inriktningen gröna näringar och landsbygdsintegration. Alla deltagare kommer att kunna pröva på arbetsuppgifter och utveckla sin arbetsförmåga inom gröna näringar i utbildningspaketet och i hälsoträdgården.

En någorlunda homogen svenskkunskap i varje deltagargrupp eftersträvas. Exempelvis bör antalet analfabeter antingen vara flera eller ingen, för att undervisningen ska kunna fungera. Alla delar i insatsen kommer att genomföras på svenska, vilket innebär att deltagarna får träna det svenska språket i olika sammanhang. Om tolk behövs, bistår Arbetsförmedlingen med det utifrån Arbetsförmedlingens upphandlade avtal för tolktjänster. Innan insatsens start behöver arbetslaget veta ungefärlig nivå på svenskkunskap i gruppen, så att
undervisningen kan anpassas och alla handledare meddelas. Antalet deltagare i varje insatsomgång kommer att vara minst fem personer, max åtta personer.
Gruppstorleken har stöd i forskning inom naturunderstödd rehabilitering, är lagom för att kunna genomföra aktiviteter i hälsoträdgården och för att undervisa samt göra studiebesök inom utbildningspaketet. Deltagare
är försäkrade av Arbetsförmedlingen under hela insatsperioden. Att delta i den här insatsen innebär också deltagande i ett större sammanhang. Individerna kan träffa på även andra praktikanter, andra deltagare eller andra aktörer i närområdet. Detta för att arbeta såväl inkluderande som på lång sikt för deltagare och för invånare i byn. Deltagare behöver ha ork till att möta andra människor då och då, även om en återhämtningsdel i hälsoträdgården är en inbyggd återkommande modul i modellen. Deltagare i insatsen ska kunna ha såväl manliga som kvinnliga handledare. Både kvinnor och män är välkomna att delta i insatsen.

Viktigt att poängtera är att Tolgmodellen är en helhetsinsats, de deltagare som väljer att vara med ska ha ambitionen och bedömas av Arbetsförmedlingen ha förmågan att genomföra hela insatsperioden med alla moduler. Endast på detta sätt kan vi ha möjlighet att utvärdera om en kombinationsmodell fungerar. För att insatsen ska kunna gagna varje varje individ på bästa sätt, bör varje persons kompetens, behov och psykiska ohälsa kartläggas i så stor utsträckning det är möjligt innan genomförandet inleds. Detta både för att varje deltagare ska få vad hen behöver och för att personalen/handledarna ska kunna känna sig trygga med att de kan bidra med bra insatser. Arbetslaget behöver också veta vad som är sekretessbelagt av informationen de får och vad man får vidareförmedla till praktikhandledare. En handlingsplan för agerande om något händer med deltagarna upprättas av Arbetsförmedlingen. Handlingsplanen bör innehålla kontaktpersoner, kontaktuppgifter och annan nödvändig information för varje deltagare.

Mål

Målen för Grön landsbygdsintegration och Tolgmodellen är flera;
– att deltagare etableras snabbare i sitt nya hemland än om man inte deltagit i insatsen
– att deltagare får möjlighet att bearbeta det man varit med om före-under-efter ankomst till Sverige
– att deltagare känner en starkare känsla av sammanhang än om man inte deltagit i insatsen
– att fler nyanlända knyter an och så småningom flyttar ut och arbetar på landsbygden
– att stärka varje deltagares självkänsla
– att genomföra två pilotomgångar med deltagare samt analysera effekten av dem för att sprida erfarenheter vidare.
– att undersöka om en kombinationsmodell med tanke att se till hela människan vid etablering gynnar individens hälsa och kortar vägen till en etablering i sitt nya hemland.
– att skapa ett pedagogiskt material att enkelt sprida till andra som vill testa modellen på annan plats.

Genomförande

Pilotprojektet genomförs under 18 månader, med start 1:e september 2017 och avslut 28:e februari 2019.Under projektperioden genomförs insatsen enligt Tolgmodellen i två omgångar á tio veckor. En omgång genomförs under hösten och utvärderas under vintern. Nästa deltagaromgång körs under våren som bygger på erfarenheter från såväl förstudien som omgång ett. När den andra omgången är genomförd, görs en sammanställning, likaså insatser för implementering och nationell spridning av resultatet så att fler kan ta del
av kunskapen som erhållits under projekttiden. Om Arbetsförmedlingen vill fortsätta att anlita arbetslaget i Tolg efter de två pilotomgångarna görs ytterligare upphandlingar utanför pilotprojektets budget.

Schema​ ​för​ ​deltagare

Insatsen för deltagarna görs sammanlagt under tre månader, med inledningsintervjuer och uppföljningssamtal för utvärdering inräknat. Insatsen i Tolg pågår tio veckor, fyra dagar i veckan (se schema nedan). Den femte dagen är en egen dag för deltagarna, som exempelvis kan användas till arbetssökande och träff med handledare på Arbetsförmedlingen. Detta innebär att arbetslaget i Tolg inte träffar deltagarna på fredagar. Te/kaffe och enkelt tilltugg serveras två gånger per dag måndag och onsdag samt på förmiddagen tisdag och torsdag. Deltagarna tar med sig egen lunch.

Löpande dokumentation, liknande loggbok, görs av arbetslaget i Tolg för att kunna sammanställa i slutet av insatsen vad deltagarna gjort. När deltagarna efter tio veckor är klara i Tolg sammanfattar arbetslaget såväl sina generella tankar som sin rapportering kring vad varje deltagare genomfört. Även uppföljningssamtal med deltagarna och praktikhandledarna görs för att kunna utvärdera.

Schemat är uppbyggt så att teoretiska pass genomförs på förmiddagen. Eftermiddagarna är av praktisk eller återhämtande karaktär.

Schema Tolgmodellen, tio veckor på plats i Tolg

Arbetslag​ ​i​ ​Tolg

Sara Palm (Fokus utbildning: samhälle, ekonomi)
Sara är legitimerad gymnasielärare i företagsekonomiska ämnen, civilekonom och en erfaren projektledare för exempelvis entreprenörsregionen. Hon har dessutom 20 års erfarenhet av att driva eget företag. Sara driver idag Frunas hage där bland annat Pannkakshuset ingår och är en av initiativtagarna till Tolg Rut & Knut.

Liisa Kivikas (Fokus utbildning: natur, odling)
Liisa har flera års erfarenhet av att arbeta med personer med psykisk ohälsa i sitt arbete som boendestödjare och aktivitetsansvarig på Källreda gruppboende . Hon är också utbildad inom svenska som andraspråk och har
en bred erfarenhet inom djur och odling. Liisa har även varit ideellt engagerad i läxhjälp genom Röda Korset.

Hillebil Andersen (Fokus trädgård: samtal)
Hillebil har under 20 år utvecklat sin trädgård till att bli den hälsoträdgård den idag är. Hon är konstnär med ett särskilt intresse för helande av människor. Hon har haft kurser i keramik och leder regelbundet gruppmeditationer. Hillebil arbetar även med ensamkommande ungdomar på boenden i Växjö kommun och
har tidigare arbetat som personlig assistent för personer med psykisk ohälsa.

Ingela Eriksson (Fokus trädgård: aktiviteter)
Ingela är erfaren projektledare, kommunikatör och utbildad gymnasielärare. Hon har också studerat trädgårdsterapi samt arbetat med utvecklingsprojekt där användaren och individanpassningen står i fokus. Ingela är projektledare för förstudien Grön landsbygdsintegration, som ligger till grund för Tolgmodellen.

Under de tio veckor som deltagarna är i Tolg kan tolk behövas. Arbetslaget meddelar i god tid behovet av tolk, till Arbetsförmedlingen. Tolk avropas från Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster och ingår inte i arbetslagets uppdrag.

Utbildning

Översiktsbild över Frunas hage i Tolg. Foto: Flygfoto Tolg

Förmiddagarna i Tolg fokuserar i huvudsak på utbildning. Detta ska ses som en praktisk och anpassad SFI-inriktning för deltagarna. Det övergripande temat är natur, närområde och samhälle. Både teoretiska och praktiska övningar genomförs, anpassade efter individen och gruppen. Måndagen är till största delen individanpassad med enskilda uppgifter man kan arbeta med, medan övriga förmiddagar utgår från gruppgemensamma aktiviteter. Under de tio veckor som deltagarna vistas i Tolg görs två studiebesök. Om behov finns, bjuder vi också in människor från närområdet att berätta om ett förutbestämt ämne.

Utbildningspaketet har, precis som övriga delar i Tolgmodellen, en flexibilitet inbyggd. Pedagogerna arbetar i nära samverkan med praktikplatserna och kan därmed plocka upp frågor och göra förtydligande om rutiner, ord eller annat man ser behov av. Utbildningen sker i huvudsak i Frunas hage. Där finns såväl utbildningslokal för teoretiska pass med nödvändig teknik, som möjlighet till praktiskt arbete i såväl ett restaurangkök som i en odling. På promenadavstånd finns vacker natur med såväl skog, som ängar och sjöar. Likaså Tolgs lanthandel och flera av andelsjordbruket Nybrukarnas odlingsfält. Deltagarna får också tillgång till lunchrum där de kan värma och äta sin medhavda lunch.

På loftet i ladugården finns en flexibel utbildningslokal med all nödvändig teknisk utrustning, såsom wifi, projektor med mera. På markplan huserar Pannkakshuset, vars kök deltagarna kan få tillgång till att göra vissa praktiska moment i utbildningspassen. Pannkakshusets köksträdgård i Frunas hage, tidigare odlad av Nybrukarna, kommer att vara tillgänglig för deltagarna i Tolgmodellen att disponera. Andelsjordbruket Nybrukarna är också en praktikplats.

 

Exempel på innehåll i utbildningsdelen:
– Studiebesök: Asa Fårfarm, dvs ett företag i eller i närheten av Tolg, för att se på fåren och deltaga i aktivitet beroende på årstid. Exempelvis tova ull och göra julkransar.
– Exempelpass odling: Språkträning kopplat till närliggande aktivitet, t ex ordförråd och enklare grammatik, kopplat till det som ska planteras på eftermiddagen. Om man exempelvis ska skörda pumpor på eftermiddagen så kan man träna på vilka redskap som ska användas. Vid nästa tillfälle kan man diskutera vilka maträtter man kan laga med pumpa, och jobba med receptskrivning.
– Exempelpass samhälle: Vi fortsätter att prata om pumpor och vad man kan göra med pumporna. Är pumpor vanliga i olika kulturer? Pumpakärnor har blivit en populär produkt i Sverige de senaste åren, vad kan ha påverkat den trenden? Vad kostar en påse pumpakärnor? Vad skulle det kosta för oss att göra motsvarande mängd pumpakärnor på de pumpor vi skördade igår? Halloween har blivit ganska stort i Sverige. Varifrån kommer de traditionerna? Hur ser de traditionerna ut i andra länder?
– Exempelpass natur/närområde: Idag pratar vi om namn på olika trädslag. Sedan tar vi en promenad i skogen och letar upp de träd vi pratat om, kanske samlar in kottar och blad, som vi sedan kan klistra upp och förstärka ordförrådet kring olika delar av ett träd.

Hälsoträdgården

Hälsoträdgården finns några kilometer från Frunas hage, i Ödetofta hos Hillebil Andersen. Platsen fungerar idag som såväl bostad som för mottagande av enskilda personer med behov att vistas i en rofylld, rehabiliterande utemiljö. Enskild återhämtning i trädgården och meditationer i grupp är återkommande
händelser och platsen kan definieras som helande trädgård. Fastighetens 1500 kvm är uppdelade i 29 olika rum. Det finns en promenadslinga som tar besökaren genom hela trädgården om hen vill, eller till en särskild plats för att stanna upp och insupa naturen på en av de många sittplatserna. I anslutning till trädgården finns skog och trots att landsvägen i ett väderstreck passerar utanför det två meter höga faluröda planket, så hörs endast några enstaka trafikljud. Detta är alltså en plats där tyst återhämtning kan ske i samverkan med naturen.

I fastighetens 29 rum ingår såväl rum ute i trädgården, som byggnader. Några är privata, men de flesta kommer användas i Tolgmodellen i hälsofrämjande syfte för målgruppen. Många av rummen har en stark naturkänsla med till exempel gamla fruktträd, stubbar, stenar och utblick mot skogen. Det finns uteateljé,
utekök, viloplatser och aktivitetsplatser för olika typer av aktiviteter – enskilt eller i grupp. Ingen vattentoalett finns, dock en utetoalett i en av byggnaderna. Illustrationen visar trädgården i sin helhet, inklusive promenadslinga, byggnader och namngivna rum.

 

Bild 1; Skiss över fastigheten, dess rum och befintlig promenadslinga: 1.Vardagsrummet 2.Uteköket 3.Fikarummet 4.Kristallrummet 5.Evighetens rum 6.Återfödelsens rum 7.Soluppgångens rum 8.Vägvalets rum 9.Sovrummet (privat) 10.Balirummet 11.Tronen 12.Pyramiden 13.Ateljé 14.Solnedgångens rum 15.Möjligheternas rum 16. Laddningsrummet 17.Ceremoniplatsen 18.Tippin 19.Rökrummet 20.Stjärnornas rum 21.Utställningsrummet 22.Snickarboden(privat) 23.Krukrummet (privat) 24.Uteduschen 25.Utetoaletten 26.Redskapsboden (privat) 27.Vedboden (privat) 28.Bostad (privat) 29.Gäst – och aktivitetsrummet.

 

Vistelsen i hälsoträdgården har sin utgångspunkt i trädgårdsterapi och ska ses som en hälsofrämjande åtgärd. Om djupare terapeutisk kompetens behövs, behöver Arbetsförmedlingen knyta an det till arbetslaget i Tolg. Till trädgården kommer deltagarna två eftermiddagar i veckan. Varje eftermiddag har en huvudaktivitet inplanerad som man kan delta i. Dock är aldrig aktiviteten ett tvång att genomföra, det finns alltid möjlighet för enskild återhämtning eller samtal med en i personalen. Trädgården har i förstudien Grön landsbygdsintegration analyserats utifrån aktuell forskning inom området och applicerats på gruppen nyanlända. För djupare och mer detaljerad information om hur forskningen inom trädgårdsterapi appliceras i hälsoträdgården, kontakta projektledare Ingela Eriksson.

Då deltagarna inte kommer att vara sjukskrivna, anpassas aktiviteterna inledningsvis till nivå 3 enligt forskaren Patrik Grahns behovspyramid (se Eriksson 2016 ) Det innebär att deltagarna har kraft att göra mer än om man exempelvis varit sjukskriven för utmattning. Dock kan orken variera både inom gruppen och inom individen från gång till gång. Det är därför viktigt att erbjuda en flexibilitet i aktivitetsnivån. Aktiviteterna i hälsoträdgården är generellt lugna, återhämtande och fokuserar på de behov som är aktuella för gruppen.
Varje vistelse har ett återkommande upplägg, för att öka trygghetskänslan. Samling, samtal, aktivitet, fikapaus och avslut är block som ingår varje tillfälle.
För att kunna möta varje deltagare, är alltid två personer från arbetslaget med i hälsoträdgården. I den här typen av miljö, kan saker komma upp till ytan hos individen och extra stöd behövas. Därför behöver en personal vara huvudansvarig för gruppaktiviteterna och en för att kunna både guida i trädgården och ha enskilda samtal vid behov.

Hälsoträdgården har många rum, som kan nyttjas utefter deltagarnas dagsbehov. I huvudsak kommer deltagarna att vara utomhus, men vid dåligt väder är det möjligt att använda aktivitetshuset. Då forskning visar att natur är viktigt för individers hälsa, är det dock endast i undantagsfall som deltagarna är inomhus.

Exempel på aktiviteter:
– Skördedag: Vi skördar äppel från några av de tio äppelträden. Därefter tillagar vi vårt eftermiddagsfika från skörden.
– Planteringstema: Vi förbereder odlingsplats (dag 1) och planterar vårlökar (dag 2) som ett hopp om framtida vårar.
– Skapande: Deltagarna väljer ett motiv i trädgården och tecknar/målar av det man ser eller det man tolkar.
– Avslappning: Deltagarna får vara med om en guidad avslappning. Därefter samtalscirkel med “talpinne” – så att alla får samma talutrymme och möjlighet att tala till punkt.

Exempelbilder från hälsoträdgården och angränsande natur.

Praktik

En grön tråd löper tydligt i Tolgmodellen, såväl genom att fokus är landsbygden, som med naturinriktad rehabiliteringsdel, som med utbildningsdelen där natur, närområde och odling är återkommande teman. Då antalet företag på landsbygden dock är begränsat, så kommer inte alla praktikplatser att vara knutna till gröna näringar.

En så kallad ”traditionell” praktik brukar innebära att man är på plats varje arbetsdag. Eftersom detta är ett projekt med icke-traditionell utgångspunkt har förstudien även undersökt hur praktiken kan utformas på bästa sätt för såväl deltagare som för praktikhandledare. Följande är resultatet av detta:

På landsbygden är de flesta företag av små- eller medelstor karaktär. Många av dem är enmansföretag och en hel del driver dem i kombination med att de utför ett annat arbete. Att ta emot en praktikant och vara handledare varje dag blir därmed svårt, det tar för mycket tid i anspråk för att man ska känna att man orkar hoppa på det tåget. Hur mycket man än vill vara med och hjälpa till, fungerar det helt enkelt inte logistiskt. Genom diskussioner med flertalet företagare har projektledare och projektgruppen kommit fram till att det i
detta sammanhang istället skulle vara bättre att praktisera ett par eftermiddagar i veckan. Gärna också att man är mer än en praktikant åt gången. De sysslor som exempelvis kan utföras på en gård eller ett andelsjordbruk är ofta av den art att det snarare är en fördel än en nackdel om det skulle vara mer än en praktikant åt gången. Vår hypotes är också att det hos deltagarna kan bli en trygghet att ha med sig någon mer på sin praktikplats som är i en liknande situation som en själv.

Även för modellens skull är detta ett lämpligt koncept. Rent schemapraktiskt blir det två av de fyra eftermiddagarna i Tolg som görs på en praktikplats. De andra två görs i hälsoträdgården, även den belägen i Tolg. Förmiddagarna viks i huvudsak till utbildning och enskild handledning. Vår uppfattning är att man på
eftermiddagen då kan behöva antingen vistas i naturen eller utföra praktiskt arbete på sin praktikplats.

Två eftermiddagar i veckan är också en hållbar tid att lägga ner som enskild företagare på landsbygden. Man ses så ofta så att man lär känna varandra och känner sig trygg med varandra under de tio veckor som insatsen görs, men ändå så pass sällan att man ändå ska kunna hinna med att både hitta nya lämpliga uppgifter för praktikanterna och för att hinna jobba undan det man behöver göra på egen hand. Upplägget bör underlätta för att fler företagare ska kunna ta emot praktikanter än om man lagt upp det på traditionellt vis.

Tänkta praktikplatser för hösten 2017 är Nybrukarna, Frunas hage, TKG Jordbruk och Tolg Skola. De är alla beredda att ta emot minst två praktikanter, två eftermiddagar i veckan under tio veckor. Viss reservation måste dock göras för att deltagarnas behov, erfarenheter och önskemål måste matcha det som
praktikplatserna kan erbjuda.

Dessutom har ett par gårdar visat intresse för att ta emot praktikanter sporadiskt, men har i dagsläget inte möjlighet att ta emot så ofta som två ggr/vecka. Dessa gårdar kan ses som backup när det av någon anledning
inte finns möjlighet att vara på de andra praktikplatserna.

Utvärdering

Utvärderingen av Tolgmodellen sker genom en så kallad “Kundresa”. I samråd med Arbetsförmedlingen intervjuar projektledare deltagare samt referensgrupp för att få en indikation kring resultat av insatsen. Intervjufrågorna tas fram i samråd med Arbetsförmedlingen och kommer att behandla alla delar i kombinationsinsatsen. Intervjuer med arbetslag, arbetsförmedlingen och eventuellt praktikhandledare görs också för att utvärdera förväntningar och effekt. Då antalet deltagare är ganska få, kan ej en heltäckande studie göras, endast indikationer ses. Vid behov av djupare analys och för att få en objektiv bild av effekten, bör en extern utvärderare kopplas in. Dock ingår inte detta i grundbudgeten för projektet. I detta förslag till genomförande delar Arbetsförmedlingen och Projektledare på ansvaret för utvärdering av resultat.

Slutlig​ ​kommentar

Tolgmodellen är en kombinationsmodell som ingår i pilotprojektet Grön landsbygdsintegration. Det innebär att vi inte vet hur resultatet kommer att bli för varje deltagare och att ett behov av justering kan uppstå under projektets gång. För att resultatet ska bli så hållbart som möjligt bör en löpande och öppen dialog finnas mellan projektledare, Arbetsförmedlingen, deltagare och aktörer i Tolg. Dessutom bör en styrgrupp med olika aktörer tillsättas som löpande kan stämma av att projektet fortskrider i tänkt riktning och som kan vara med i beslut om något behöver justeras efterhand.

Källförteckning

● Eriksson, I (2016) Kunskapsöversikt: modeller, teorier och begrepp vid rehabiliering i naturmiljö, delredovisning Förstudie Grön Landsbygdsintegration
● Röda Korset, Röda Korsets högskola(2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1. Hämtad 2016-11-14 via www.redcross.se

 

 

Skribent: Ingela Eriksson