Under genomförandeprojektet Grön landsbygdsintegration har vi haft följeforskaren Erik Rosell från Linnéuniversitetet knuten till oss. Erik har tittat på den sektorsöverskridande samverkan som varit aktuell i projektet. Här nedan kan du läsa inledningen och sammanfattningen av hans återrapportering. 

Upplägg
Detta är en återföring från den följeforskning som kopplats till projektet Grön Landsbygdsintegration som genomfördes i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och aktörer i byn Tolg i Växjö kommun, från hösten 2017 till våren 2019.

Följeforskningen kopplades på i projektets inledning. I samråd med projektledare och styrgrupp gjordes bedömningen att sektorsöverskridande samverkan på flera sätt är viktigt i projektet. Följande temaområde och frågeställning har formulerats som utgångspunkt för följeforskningen: Hur beskriver och uppfattar de involverade aktörerna samverkan och lärande inom ramen för projektet Grön Landsbygdsintegration? Vilka möjligheter och hinder finns?

Följeforskningen har genomförts av lektor Erik Rosell vid ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet. Följande metoder har använts för att samla information om projektet.

Sammanlagt 9 intervjuer har genomförts med enskilda individer och representanter från organisationer som är involverade i Grön Landsbygdsintegration. Projektledaren för Grön Landsbygdsintegration var behjälplig i arbetet att välja representanter att intervjua samt att organisera plats och tidpunkt för intervjuerna. Projektet styrgrupp har löpande haft möten under projekttiden. 7 intervjuer med personer från arbetsgruppen i Tolg genomfördes i april 2018, i anslutning till ett av styrgruppsmötena som skedde inom ramen för projektet. Ytterligare 2 intervjuer genomfördes i juni respektive augusti 2018 med representanter från Arbetsförmedlingen. Följeforskningen har alltså kunnat fånga upp projektets utveckling fram till sommaren 2018. Den därpå följande utvecklingen under hösten 2018 då ytterligare en omgång av insatsmodellen genomfördes, har inte följts upp på samma sätt.

Intervjuerna varade omkring 1 timme. De spelades in och transkriberades. Följeforskningen har också samlat in material genom att studera tillgänglig projektdokumentation såsom projektansökan, förstudie samt intern projektdokumentation. Inom ramen för följeforskningen genomfördes även i april månad 2019 ett återföringsseminarium där följeforskningens resultat presenterades och diskuterades. Ambitionen var att seminariet skulle vara såväl ett tillfälle för återföring av resultat som ett tillfälle till lärande för de medverkande aktörerna. Denna återrapportering bygger på information från ovan beskrivna källor.

Sammanfattning av resultat
Med utgångspunkt i de lokala resurser som finns i Tolg har ett samhällsrelevant projekt skapats. Projektets kombinationsmodell och genomförande är tydligt definierad i förstudien, möjliga problem i genomförandet är diskuterade på förhand. Förstudien skapade ett bra underlag inför en fortsättning i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Projektet har haft de resurser som krävts för att genomföra projektet i enlighet med förstudien. I intervjumaterialet berättas det inte om några tillfällen då projektets resurser inte har räckt till. Snarare finns det exempel på att nya resurser har rekryterats för att göra anpassningar längs vägen (exempelvis rekryterades en praktikplatshandledare till projektet som möjliggjorde den ambulerande praktikplatsen).

Projektet har haft god förankring i bygden och på Arbetsförmedlingen, vidtalade aktörer har kommit att medverka och fler har involverats.

Det finns personer med relevanta erfarenheter och kunskaper i arbetslaget för att kunna hantera ett komplext projekt som bygger på såväl utbildning som praktik och hälsofrämjande insatser. Det finns en förberedelse för och kompetens att hantera de rent administrativa och ekonomiska aspekterna av projektet. Dessa personer är dessutom tillräckligt många för att projektet inte ska bli alltför sårbart.

Hos de aktörer som är kopplade till projektet finns ett starkt och i många fall personligt engagemang för målgruppen. Även medverkan i projektet är engagemangsdriven. De personer som intervjuats vill göra skillnad genom projektet. De flesta ser värden i projektet som kopplar an till såväl målgruppen som bygdens utveckling och i bredare mening samhällets utveckling i stort.

Projektets samverkansaktörer delar en gemensam förståelse för projektet, dess målsättningar och de värden projektet kan bidra med i förhållande till målgruppen. Det finns också en liknande uppfattning av hur projektets genomförande har gått och vad eventuella svårigheter beror på.

Projektet har haft en kontinuitet i det att förstudiens övergripande planering av två omgångar med deltagare på plats i Tolg har genomförts och finansierats i enlighet med planeringen, även om förändringar har skett avseende tidpunkten för dessa omgångar. Av intervjumaterialet framgår att såväl Arbetsförmedling som projektgrupp i Tolg har haft en tydlig ambition att fullfölja projektet och ge det en chans. Ett projekt erbjuder dock kort tid och våra tidigare studier av samverkan pekar på att mer tid behövs för att utveckla fullt fungerande samverkan.

Det främsta problemet i projektets genomförande har varit att identifiera deltagare till insatsen. Det beror på flera saker. Det har varit svårt att ”takta” rekryteringen av deltagare, dvs. göra detta utifrån en tidsplanering och framförhållning som upplevs som rimlig för såväl arbetsförmedlingen som projektgruppen i Tolg. Det beror också på att information och kunskap om projektet måste spridas i flera led för att rekrytering av deltagare ska fungera.

Ytterligare ett uppmärksammat problem uppstod i skarven mellan insatserna i projektet och återföring av kunskaper tillbaka till arbetsförmedling. Problemet sätter fingret på behoven av att samordna informationssystem i samarbeten så att kunskap kan överföras. Ett sådant arbete kan handla om att ge enskilda individer (som finns utanför organisationen) tillgång till de egna informationssystemen. Det kan också handla om att samordna dokument, protokoll och rutiner mellan organisationer eller om att satsa resurser på att skriva om och på så sätt översätta information som färdas från en organisation till en annan.

Min bild är att det har funnits en öppen kommunikation kring de problem som uppstått i samarbetet. Min bild är också att såväl Arbetsförmedlingen som arbetslaget i Tolg har satsat kraft och resurser för att möta sådana problem. Det finns flera exempel på att ett lärande skett under projektets gång, där upplevda problem har lett till ett gemensamt arbete för att hitta lösningar.

 

Vill du läsa hela Eriks återrapportering, kan du göra det här: Grön landsbygdsintegration. En återföring från följeforskningen.