Praktisk svenska

Tolgmodellens språkundervisning har en praktisk utgångspunkt och deltagarna tränas i att använda ett relevant språk i verkliga miljöer. Störst fokus ligger på att utveckla det talade språket genom att vi skapar en tillåtande miljö där man uppmuntras att använda sig av de språkkunskaper man har. I Tolgmodellen har alla aktörer ett tätt samarbete. Detta gör att vi i klassrummet lätt kan väva ihop ord från sammanhang deltagarna möter under sina andra aktiviteter i modellen t.ex. i hälsoträdgården, i bilen eller på arbetsplatspraktiken.

Språkträningen knyts ihop med omgivningen – som på så vis blir ett av våra främsta läromedel.

Praktiska moment vävs ofta in även i klassrummet för att gynna språkutvecklingen. Vi tror verkligen på att man lär sig språk genom att öva det praktiskt, gärna samtidigt som man tillverkar något eller på annat vis upplever det man talar om på plats. Av samma anledning har vi också haft minst två studiebesök per pilotomgång.

Vi undervisar på en för varje deltagare anpassad nivå vilket kräver att grupperna inte är för stora samt en stor flexibilitet under lektionerna.

Den tillåtande miljön där alla får komma till tals i kombination med den praktiska inriktningen och att fokusera på det talade språket har stärkt både språkkunskaperna och självkänslan hos våra deltagare.

Resultatet är, om än inte mätbart, så tydligt.

Länk till intervju med Sara

Upplägg

Under pilotomgångarna har vi varit två handledare med olika bakgrund och olika inriktning på språkundervisningen. De två huvudinriktningarna har varit natur och kultur respektive samhällsorientering.

Lektionspassen har under hos oss varit förlagda till förmiddagarna och haft följande fördelning:

Måndag: Samhällsorientering – med utrymme för individuell handledning
Tisdag:   Natur och kultur
Onsdag: Samhällsorientering
Torsdag: Natur och kultur

Bild schema

Vi valde att ha de olika inriktningarna varannan dag vilket vi tyckte fungerade väl. Variationen upplevdes som positiv samtidigt som vi kunde länka till varandras lektioner och låta temat sträcka sig över nästa dag med en lite annan vinkel.

Samhällsorientering:

Under de samhällsorienterande passen har vi haft stort fokus på arbetsmarknaden och hur man går till väga när man söker jobb. Deltagarna har bland annat fått handledning vad gäller att navigera på arbetsförmedlingens sida, förstå vanligt förekommande ord i platsannonser och att beskriva sig själva med hjälp av jobbrelaterade egenskapsord. Skillnaden mellan möjliga jobb och tillgängliga jobb har också tydliggjorts.

Den individuella handledningen på måndagar har gett oss möjlighet att kartlägga varje deltagares tidigare erfarenheter och önskemål om framtiden.

Natur och kultur:

Under lektionerna med inriktning natur har vi vistats mycket utomhus. Vi har gått i skogen och tittat på olika sorters träd, pratat om allemansrätten, årstider och miljö.

Vi har gjort studiebesök inom gröna näringar hos företagare med förankring i bygden.

Under de lektioner vi ägnat åt kultur har det främst handlat om kulturmöten. Vi har tillsammans reflekterat över likheter och skillnader i olika länders kulturer och vad de kanske beror på. Till vår hjälp har vi vissa lektioner haft skönlitteratur på lätt svenska som berör just kulturmöten.

Ett ständigt inslag i all språkundervisning i Tolgmodellen har varit att föra en dialog kring händelser och ord i deltagarnas vardag.

Efter den sist avslutade omgången av Tolgmodellen sammanställde vi ett häfte vi valt att kalla ”Deltagardokumentation”. Syftet var att deltagarna skulle få något med sig efter att de avslutat sin vistelse i Tolgmodellen. I häftet finns en del av det vi gått igenom under de tio veckorna samlat. Länk till Deltagardokumentationen.

 

Idébank

Centralt för undervisningen i Praktisk svenska har varit att möta deltagarna på deras nivå och att anpassa undervisningen därefter. Vi har inte använt oss av någon lärobok och har heller inte haft någon regelrätt kursplan att följa då flexibilitet varit ett av våra ledord. Varje deltagaromgång har anpassats efter gruppen och dess individer för att deltagarna ska få ut det mesta möjliga av undervisningen.

Till vår hjälp har vi haft en idébank som vi sammanställt. I den har vi fyllt på med olika teman vi tyckt skulle vara bra att ta upp i undervisningen. Vissa teman blev som vi tänkt oss, andra tog mycket mer tid än vi planerat medan andra inte blev av. I idébanken kan man se hur vi tänkt inför pilotomgångarna och här syns tydligt hur vi vill koppla språkundervisningen till praktiska moment.  Länk till idébank.

Deltagardokumentation med lektionsexempel

 

Reflektioner

 Allmänt kan sägas att en av våra främsta styrkor har varit att handledarna i Tolgmodellen haft gemensamma plattformar för kontinuerlig kontakt. Vi har fört loggbok som delats så att vi alla haft åtkomst till den. I loggboken har vi kunnat se vad deltagarna gjort på de andra passen och även de andra handledarnas reflektioner kring gruppen och individerna. Detta har gjort att vi alla haft samma information hela tiden och därför har kunnat knyta an till vad deltagarna gjort sedan vi såg dem senast. Detta har varit till stor hjälp för både handledare och deltagare.

 

Utan denna täta kontakt hade undervisningen lätt kunnat bli rörig eftersom vi inte haft någon exakt läroplan att följa, tvärtom så har just flexibiliteten varit en annan av våra styrkor. Utöver loggboken har vi haft kontinuerliga fysiska möten där vi haft större utrymme för diskussioner och där vi kunnat utbyta information och idéer direkt med varandra.

 

Nedan följer några exempel på inslag i undervisningen som visat sig falla särskilt väl ut.

 

Studiebesök

 

Under varje omgång av Tolgmodellen har vi genomfört minst två studiebesök. Eftersom pilotomgångarna handlat om grön landsbygdsintegration har vi främst besökt gröna näringar men även andra företag med förankring i bygden. Studiebesökens vikt kan inte underskattas. Vi har låtit dem ta upp till tre lektionspass i anspråk och de timmarna har verkligen genererat mycket. Deltagarna får först i klassrummet en presentation av platsen som ska besökas så att de har tillräcklig förförståelse för kunna formulera frågor till personen de kommer att möta. Under förberedelserna lärs ämnesspecifika ord in och upplägget för studiebesöket presenteras. Det är viktigt att handledaren är väl bekant med den verksamhet studiebesöket förläggs till.

 

Under studiebesöket uppmuntras deltagarna att själva ställa de frågor de förberett. Här blir det både språkträning och kulturmöte i ett. För flera av våra deltagare deltagandet i Tolgmodellen inneburit det första mötet med svensk landsbygd.

 

Lektionspasset som följer på ett studiebesök avsätts till att gå igenom besöket tillsammans. Detta sätt att repetera ord och bearbeta information har visat sig synnerligen framgångsrikt och uppskattat.

 

Länk till studiebesöket hos Uffe (Deltagardokumentationen)

 

Bild från Uffe

 

 

Praktiska moment i klassrummet

Liksom studiebesöken är inslag av praktiska moment i klassrummet något som främjar inlärningen av språket. Aktiviteten ska som all annan språkträning inom Tolgmodellen ha en förankring i deltagarnas vardag. Momentet ska också i likhet med studiebesöken förberedas i form av att relevanta ord gås igenom. Under en av pilotomgångarna följdes lektionen om pollinering av att vi byggde ett insektshotell. Där fick vi tillfälle att repetera både vilka kottar som hör till vilka träd och namnen på de insekter som kunde tänkas flytta in i hotellet. Genom att namnen på verktygen vi använde under byggandet också repeterades knöts aktiviteten även ihop med en av praktikplatserna. Ytterligare ett exempel på hur praktiken kan lyftas in i klassrummet är när vi under den kalla årstiden hade en lektion där vi talade om vikten av att klä sig rätt i olika väder. Bl. a. poängterades ullens goda egenskaper ur både användbarhetsynpunkt och ur ett miljöperspektiv. Den lektionen följdes av att deltagarna fick sy egna ullsulor som de sedan använde i sina gummistövlar på arbetsplatspraktiken.

 

BILD -ullsulor

 

 

Dessa inslag av praktiska moment har förutom en positiv inverkan på språkinlärningen även den fördelen att vi ser ännu mer av de individer som ingår i gruppen. I de praktiska momenten kan nya styrkor och också svagheter upptäckas vilket sedan gör det lättare att hjälpa deltagarna till lämpligt nästa steg i det vi kallar utslussningsfasen.

 

 

Ord från praktikplatsen lyfts in i klassrummet

 

Den nära kontakten mellan aktörerna i modellen möjliggör som sagt ett tätt samarbete. Det är verkligen en av styrkorna i språkinlärningen. Att samma vokabulär dyker upp både i klassrummet och på praktiken och på studiebesök. Det blir ett multimodalt lärande vilket gör att språket och ordens innebörd får både större djup och bredd. Ett konkret exempel på detta var när en av handledarna i praktisk svenska närvarade vid en av praktikplatserna en eftermiddag. Relevanta ord från eftermiddagen plockades upp och resulterade i övningen ”Ordkunskap snickeri” som det sedan arbetades med i klassrummet.

 

 

 

Politik, val och rösträtt

 

Vi hade turen att det var riksdagsval under en av våra pilotomgångar. De flesta av våra deltagare hade rösträtt i kommunvalet, vilket gjorde att det föll sig naturligt att diskutera rösträtt, politiska partier och även hur det politiska systemet kanske skilde sig från deltagarnas olika hemländer.

Diskussionen tog sin början utifrån de olika politiska partierna vars namn deltagarna redan visat sig vara bekanta med. Till vår hjälp för att förklara sveriges representativa demokrati hade vi bl. a. en bild över mandatfördelningen i riksdagen. Ord som majoritet och vågmästarroll förklarades.

 

Handlingsplan

 

För att inför deltagarna förtydliga det framåtsträvande syftet med de tio veckorna i Tolgmodellen har de fått använda sig av en mall för en personlig handlingsplan. Handlingsplanen är till för att deltagarna ska fylla i del och delmål. Det stora målet att förbättra sin svenska kan t.ex. ha delmålet att delta i språkkafé en gång i veckan. På lektionerna har vikten av att sätta upp rimliga mål poängterats. I arbetet med handlingsplanen har vi diskuterat olika sätt att skapa sig sociala nätverk och plattformar som kan leda framåt.

 

Länk till mall för handlingsplan

 

 

 

 Nedan följer exempel på inslag i undervisningen som visat sig vara av synnerligen stor vikt.

 

 

Kulturmöten som ibland krockar

 

Under våra lektionspass med kultur som tema har vi diskuterat såväl likheter som skillnader. Vi har diskuterat allmänt om t.ex. klimat, mat och djurhållning vilket har varit ett bra sätt att lära känna varandra och att öva språket. Inte helt oväntat har lektionstillfällen när man kommer att beröra kulturella skillnader med religiösa övertygelser som grund visat sig ibland kräva riktigt högt i tak. Det har kunnat vara frågor som rört sig om giftermål, andra genderfrågor och hbtq-frågor. Dessa frågor framstår därför som särskilt angelägna att ta upp. Vi har emellertid väntat med att ta upp frågor av känsligare karaktär några veckor in i modellen. Det är viktigt att individerna i gruppen känner varandra och handledarna för att det ska gå att få samtal som leder framåt. Alla ska känna sig så fria som det är möjligt att uttrycka sina åsikter. Det vi som handledare haft som grund för dessa samtal är svensk lagstiftning och mänskliga rättigheter. Till hjälp att komma igång med samtalen har vi under någon omgång haft en skönlitterär bok till vår hjälp som berört ämnet kärlek i olika kulturer på lätt svenska.

 

 

Att tidigt kartlägga digital vana och bank-id

 

Efter första omgången av Tolgmodellen insåg vi vikten av att i ett tidigt skede få en uppfattning om deltagarnas datavana. För få tillgång till verktyg som platsbanken är det nödvändigt att man har ett bank-id. De flesta av våra deltagare, dock inte alla, hade ett konto på arbetsförmedlingens sida medan ingen av dem visade sig vara bekant med de funktioner som fanns tillgängliga. Att lägga mycket tid på att få alla i gruppen att jobba inloggade på sina konton och förstå hur man skapade sin egen profil samt lägga in information till grund för ett CV o.s.v. var därför helt nödvändigt. Tack vare att vi under måndagsförmiddagarna varit två handledare gick detta att genomföra på ett bra sätt.

 

Trots att arbetsförmedlingens plattform ändrats under tiden Tolgmodellen pågått så har vi bedömt det som mycket viktigt att jobba in deltagarna på den plattform som funnits. Detta för att de ska känna igen verktygen och på egen hand kunna fortsätta sitt arbete med profilen även efter insatsen. Just arbetet med den egna profilen och funktionen att filtrera fram lämpliga jobb har varit jättebra. Många platsannonser har visat sig svåra att tolka, därför har mycket lektionstid också ägnats åt att traggla centrala begrepp för att kunna identifiera viktig information. Vi har t.ex. diskuterat skillnaden mellan krav och merit och diskuterat vad som är möjliga jobb utifrån ens erfarenheter. Ibland har ibland översatt platsannonser till lättare svenska för att lättare kunna jobba med dem.

 

BILD  länk till film med Sara.

 

 

 

 

 

 

Praktisk svenska

 

Tolgmodellens språkundervisning har en praktisk utgångspunkt och deltagarna tränas i att använda ett relevant språk i verkliga miljöer. Störst fokus ligger på att utveckla det talade språket genom att vi skapar en tillåtande miljö där man uppmuntras att använda sig av de språkkunskaper man har. I Tolgmodellen har alla aktörer ett tätt samarbete. Detta gör att vi i klassrummet lätt kan väva ihop ord från sammanhang deltagarna möter under sina andra aktiviteter i modellen t.ex. i hälsoträdgården, i bilen eller på arbetsplatspraktiken.

Språkträningen knyts ihop med omgivningen – som på så vis blir ett av våra främsta läromedel.

 

Praktiska moment vävs ofta in även i klassrummet för att gynna språkutvecklingen. Vi tror verkligen på att man lär sig språk genom att öva det praktiskt, gärna samtidigt som man tillverkar något eller på annat vis upplever det man talar om på plats. Av samma anledning har vi också haft minst två studiebesök per pilotomgång.

 

Vi undervisar på en för varje deltagare anpassad nivå vilket kräver att grupperna inte är för stora samt en stor flexibilitet under lektionerna.

Den tillåtande miljön där alla får komma till tals i kombination med den praktiska inriktningen och att fokusera på det talade språket har stärkt både språkkunskaperna och självkänslan hos våra deltagare.

Resultatet är, om än inte mätbart, så tydligt.

 

Länk till intervju med Sara

 

Upplägg

 

Under pilotomgångarna har vi varit två handledare med olika bakgrund och olika inriktning på språkundervisningen. De två huvudinriktningarna har varit natur och kultur respektive samhällsorientering.

 

Lektionspassen har under hos oss varit förlagda till förmiddagarna och haft följande fördelning:

 

Måndag: Samhällsorientering – med utrymme för individuell handledning

Tisdag:   Natur och kultur

Onsdag: Samhällsorientering

Torsdag: Natur och kultur

 

Bild schema

 

Vi valde att ha de olika inriktningarna varannan dag vilket vi tyckte fungerade väl. Variationen upplevdes som positiv samtidigt som vi kunde länka till varandras lektioner och låta temat sträcka sig över nästa dag med en lite annan vinkel.

 

 

 

Samhällsorientering:

 

Under de samhällsorienterande passen har vi haft stort fokus på arbetsmarknaden och hur man går till väga när man söker jobb. Deltagarna har bland annat fått handledning vad gäller att navigera på arbetsförmedlingens sida, förstå vanligt förekommande ord i platsannonser och att beskriva sig själva med hjälp av jobbrelaterade egenskapsord. Skillnaden mellan möjliga jobb och tillgängliga jobb har också tydliggjorts.

 

Den individuella handledningen på måndagar har gett oss möjlighet att kartlägga varje deltagares tidigare erfarenheter och önskemål om framtiden.

 

Natur och kultur:

 

Under lektionerna med inriktning natur har vi vistats mycket utomhus. Vi har gått i skogen och tittat på olika sorters träd, pratat om allemansrätten, årstider och miljö.

Vi har gjort studiebesök inom gröna näringar hos företagare med förankring i bygden.

Under de lektioner vi ägnat åt kultur har det främst handlat om kulturmöten. Vi har tillsammans reflekterat över likheter och skillnader i olika länders kulturer och vad de kanske beror på. Till vår hjälp har vi vissa lektioner haft skönlitteratur på lätt svenska som berör just kulturmöten.

 

Ett ständigt inslag i all språkundervisning i Tolgmodellen har varit att föra en dialog kring händelser och ord i deltagarnas vardag.

 

Efter den sist avslutade omgången av Tolgmodellen sammanställde vi ett häfte vi valt att kalla ”Deltagardokumentation”. Syftet var att deltagarna skulle få något med sig efter att de avslutat sin vistelse i Tolgmodellen. I häftet finns en del av det vi gått igenom under de tio veckorna samlat. Länk till Deltagardokumentationen.

 

 

 

 

Idébank

 

Centralt för undervisningen i Praktisk svenska har varit att möta deltagarna på deras nivå och att anpassa undervisningen därefter. Vi har inte använt oss av någon lärobok och har heller inte haft någon regelrätt kursplan att följa då flexibilitet varit ett av våra ledord. Varje deltagaromgång har anpassats efter gruppen och dess individer för att deltagarna ska få ut det mesta möjliga av undervisningen.

Till vår hjälp har vi haft en idébank som vi sammanställt. I den har vi fyllt på med olika teman vi tyckt skulle vara bra att ta upp i undervisningen. Vissa teman blev som vi tänkt oss, andra tog mycket mer tid än vi planerat medan andra inte blev av. I idébanken kan man se hur vi tänkt inför pilotomgångarna och här syns tydligt hur vi vill koppla språkundervisningen till praktiska moment.  Länk till idébank.

 

 

4 länkar till presentationer som använts för de mer teoretiska genomgångarna av vissa teman: Arbetsrätt, Hälsa, Skatter, Jobbsökning och CV

Reflektioner

 

Allmänt kan sägas att en av våra främsta styrkor har varit att handledarna i Tolgmodellen haft gemensamma plattformar för kontinuerlig kontakt. Vi har fört loggbok som delats så att vi alla haft åtkomst till den. I loggboken har vi kunnat se vad deltagarna gjort på de andra passen och även de andra handledarnas reflektioner kring gruppen och individerna. Detta har gjort att vi alla haft samma information hela tiden och därför har kunnat knyta an till vad deltagarna gjort sedan vi såg dem senast. Detta har varit till stor hjälp för både handledare och deltagare.

 

Utan denna täta kontakt hade undervisningen lätt kunnat bli rörig eftersom vi inte haft någon exakt läroplan att följa, tvärtom så har just flexibiliteten varit en annan av våra styrkor. Utöver loggboken har vi haft kontinuerliga fysiska möten där vi haft större utrymme för diskussioner och där vi kunnat utbyta information och idéer direkt med varandra.

 

 

Nedan följer några exempel på inslag i undervisningen som visat sig falla särskilt väl ut.

 

Studiebesök

 

Under varje omgång av Tolgmodellen har vi genomfört minst två studiebeök. Eftersom pilotomgångarna handlat om grön landsbygdsintegration har vi främst besökt gröna näringar men även andra företag med förankring i bygden. Studiebesökens vikt kan inte underskattas. Vi har låtit dem ta upp till tre lektionspass i anspråk och de timmarna har verkligen genererat mycket. Deltagarna får först i klassrummet en presentation av platsen som ska besökas så att de har tillräcklig förförståelse för kunna formulera frågor till personen de kommer att möta. Under förberedelserna lärs ämnesspecifika ord in och upplägget för studiebesöket presenteras. Det är viktigt att handledaren är väl bekant med den verksamhet studiebesöket förläggs till.

 

Under studiebesöket uppmuntras deltagarna att själva ställa de frågor de förberett. Här blir det både språkträning och kulturmöte i ett. För flera av våra deltagare deltagandet i Tolgmodellen inneburit det första mötet med svensk landsbygd.

 

Lektionspasset som följer på ett studiebesök avsätts till att gå igenom besöket tillsammans. Detta sätt att repetera ord och bearbeta information har visat sig synnerligen framgångsrikt och uppskattat.

 

Länk till studiebesöket hos Uffe (Deltagardokumentationen)

 

Bild från Uffe

 

 

Praktiska moment i klassrummet

 

Liksom studiebesöken är inslag av praktiska moment i klassrummet något som främjar inlärningen av språket. Aktiviteten ska som all annan språkträning inom Tolgmodellen ha en förankring i deltagarnas vardag. Momentet ska också i likhet med studiebesöken förberedas i form av att relevanta ord gås igenom. Under en av pilotomgångarna följdes lektionen om pollinering av att vi byggde ett insektshotell. Där fick vi tillfälle att repetera både vilka kottar som hör till vilka träd och namnen på de insekter som kunde tänkas flytta in i hotellet. Genom att namnen på verktygen vi använde under byggandet också repeterades knöts aktiviteten även ihop med en av praktikplatserna. Ytterligare ett exempel på hur praktiken kan lyftas in i klassrummet är när vi under den kalla årstiden hade en lektion där vi talade om vikten av att klä sig rätt i olika väder. Bl. a. poängterades ullens goda egenskaper ur både användbarhetsynpunkt och ur ett miljöperspektiv. Den lektionen följdes av att deltagarna fick sy egna ullsulor som de sedan använde i sina gummistövlar på arbetsplatspraktiken.

 

BILD -ullsulor

 

 

Dessa inslag av praktiska moment har förutom en positiv inverkan på språkinlärningen även den fördelen att vi ser ännu mer av de individer som ingår i gruppen. I de praktiska momenten kan nya styrkor och också svagheter upptäckas vilket sedan gör det lättare att hjälpa deltagarna till lämpligt nästa steg i det vi kallar utslussningsfasen.

 

 

Ord från praktikplatsen lyfts in i klassrummet

 

Den nära kontakten mellan aktörerna i modellen möjliggör som sagt ett tätt samarbete. Det är verkligen en av styrkorna i språkinlärningen. Att samma vokabulär dyker upp både i klassrummet och på praktiken och på studiebesök. Det blir ett multimodalt lärande vilket gör att språket och ordens innebörd får både större djup och bredd. Ett konkret exempel på detta var när en av handledarna i praktisk svenska närvarade vid en av praktikplatserna en eftermiddag. Relevanta ord från eftermiddagen plockades upp och resulterade i övningen ”Ordkunskap snickeri” som det sedan arbetades med i klassrummet.

 

 

 

Politik, val och rösträtt

 

Vi hade turen att det var riksdagsval under en av våra pilotomgångar. De flesta av våra deltagare hade rösträtt i kommunvalet, vilket gjorde att det föll sig naturligt att diskutera rösträtt, politiska partier och även hur det politiska systemet kanske skilde sig från deltagarnas olika hemländer.

Diskussionen tog sin början utifrån de olika politiska partierna vars namn deltagarna redan visat sig vara bekanta med. Till vår hjälp för att förklara sveriges representativa demokrati hade vi bl. a. en bild över mandatfördelningen i riksdagen. Ord som majoritet och vågmästarroll förklarades.

 

Handlingsplan

 

För att inför deltagarna förtydliga det framåtsträvande syftet med de tio veckorna i Tolgmodellen har de fått använda sig av en mall för en personlig handlingsplan. Handlingsplanen är till för att deltagarna ska fylla i del och delmål. Det stora målet att förbättra sin svenska kan t.ex. ha delmålet att delta i språkkafé en gång i veckan. På lektionerna har vikten av att sätta upp rimliga mål poängterats. I arbetet med handlingsplanen har vi diskuterat olika sätt att skapa sig sociala nätverk och plattformar som kan leda framåt.

 

Länk till mall för handlingsplan

 

 

 

 Nedan följer exempel på inslag i undervisningen som visat sig vara av synnerligen stor vikt.

 

 

Kulturmöten som ibland krockar

 

Under våra lektionspass med kultur som tema har vi diskuterat såväl likheter som skillnader. Vi har diskuterat allmänt om t.ex. klimat, mat och djurhållning vilket har varit ett bra sätt att lära känna varandra och att öva språket. Inte helt oväntat har lektionstillfällen när man kommer att beröra kulturella skillnader med religiösa övertygelser som grund visat sig ibland kräva riktigt högt i tak. Det har kunnat vara frågor som rört sig om giftermål, andra genderfrågor och hbtq-frågor. Dessa frågor framstår därför som särskilt angelägna att ta upp. Vi har emellertid väntat med att ta upp frågor av känsligare karaktär några veckor in i modellen. Det är viktigt att individerna i gruppen känner varandra och handledarna för att det ska gå att få samtal som leder framåt. Alla ska känna sig så fria som det är möjligt att uttrycka sina åsikter. Det vi som handledare haft som grund för dessa samtal är svensk lagstiftning och mänskliga rättigheter. Till hjälp att komma igång med samtalen har vi under någon omgång haft en skönlitterär bok till vår hjälp som berört ämnet kärlek i olika kulturer på lätt svenska.

 

 

Att tidigt kartlägga digital vana och bank-id

 

Efter första omgången av Tolgmodellen insåg vi vikten av att i ett tidigt skede få en uppfattning om deltagarnas datavana. För få tillgång till verktyg som platsbanken är det nödvändigt att man har ett bank-id. De flesta av våra deltagare, dock inte alla, hade ett konto på arbetsförmedlingens sida medan ingen av dem visade sig vara bekant med de funktioner som fanns tillgängliga. Att lägga mycket tid på att få alla i gruppen att jobba inloggade på sina konton och förstå hur man skapade sin egen profil samt lägga in information till grund för ett CV o.s.v. var därför helt nödvändigt. Tack vare att vi under måndagsförmiddagarna varit två handledare gick detta att genomföra på ett bra sätt.

 

Trots att arbetsförmedlingens plattform ändrats under tiden Tolgmodellen pågått så har vi bedömt det som mycket viktigt att jobba in deltagarna på den plattform som funnits. Detta för att de ska känna igen verktygen och på egen hand kunna fortsätta sitt arbete med profilen även efter insatsen. Just arbetet med den egna profilen och funktionen att filtrera fram lämpliga jobb har varit jättebra. Många platsannonser har visat sig svåra att tolka, därför har mycket lektionstid också ägnats åt att traggla centrala begrepp för att kunna identifiera viktig information. Vi har t.ex. diskuterat skillnaden mellan krav och merit och diskuterat vad som är möjliga jobb utifrån ens erfarenheter. Ibland har ibland översatt platsannonser till lättare svenska för att lättare kunna jobba med dem.

 

BILD  länk till film med Sara.

 

 

 

Praktisk svenska

 

Tolgmodellens språkundervisning har en praktisk utgångspunkt och deltagarna tränas i att använda ett relevant språk i verkliga miljöer. Störst fokus ligger på att utveckla det talade språket genom att vi skapar en tillåtande miljö där man uppmuntras att använda sig av de språkkunskaper man har. I Tolgmodellen har alla aktörer ett tätt samarbete. Detta gör att vi i klassrummet lätt kan väva ihop ord från sammanhang deltagarna möter under sina andra aktiviteter i modellen t.ex. i hälsoträdgården, i bilen eller på arbetsplatspraktiken.

Språkträningen knyts ihop med omgivningen – som på så vis blir ett av våra främsta läromedel.

 

Praktiska moment vävs ofta in även i klassrummet för att gynna språkutvecklingen. Vi tror verkligen på att man lär sig språk genom att öva det praktiskt, gärna samtidigt som man tillverkar något eller på annat vis upplever det man talar om på plats. Av samma anledning har vi också haft minst två studiebesök per pilotomgång.

 

Vi undervisar på en för varje deltagare anpassad nivå vilket kräver att grupperna inte är för stora samt en stor flexibilitet under lektionerna.

Den tillåtande miljön där alla får komma till tals i kombination med den praktiska inriktningen och att fokusera på det talade språket har stärkt både språkkunskaperna och självkänslan hos våra deltagare.

Resultatet är, om än inte mätbart, så tydligt.

 

Länk till intervju med Sara

 

Upplägg

 

Under pilotomgångarna har vi varit två handledare med olika bakgrund och olika inriktning på språkundervisningen. De två huvudinriktningarna har varit natur och kultur respektive samhällsorientering.

 

Lektionspassen har under hos oss varit förlagda till förmiddagarna och haft följande fördelning:

 

Måndag: Samhällsorientering – med utrymme för individuell handledning

Tisdag:   Natur och kultur

Onsdag: Samhällsorientering

Torsdag: Natur och kultur

 

Bild schema

 

Vi valde att ha de olika inriktningarna varannan dag vilket vi tyckte fungerade väl. Variationen upplevdes som positiv samtidigt som vi kunde länka till varandras lektioner och låta temat sträcka sig över nästa dag med en lite annan vinkel.

 

 

 

Samhällsorientering:

 

Under de samhällsorienterande passen har vi haft stort fokus på arbetsmarknaden och hur man går till väga när man söker jobb. Deltagarna har bland annat fått handledning vad gäller att navigera på arbetsförmedlingens sida, förstå vanligt förekommande ord i platsannonser och att beskriva sig själva med hjälp av jobbrelaterade egenskapsord. Skillnaden mellan möjliga jobb och tillgängliga jobb har också tydliggjorts.

 

Den individuella handledningen på måndagar har gett oss möjlighet att kartlägga varje deltagares tidigare erfarenheter och önskemål om framtiden.

 

Natur och kultur:

 

Under lektionerna med inriktning natur har vi vistats mycket utomhus. Vi har gått i skogen och tittat på olika sorters träd, pratat om allemansrätten, årstider och miljö.

Vi har gjort studiebesök inom gröna näringar hos företagare med förankring i bygden.

Under de lektioner vi ägnat åt kultur har det främst handlat om kulturmöten. Vi har tillsammans reflekterat över likheter och skillnader i olika länders kulturer och vad de kanske beror på. Till vår hjälp har vi vissa lektioner haft skönlitteratur på lätt svenska som berör just kulturmöten.

 

Ett ständigt inslag i all språkundervisning i Tolgmodellen har varit att föra en dialog kring händelser och ord i deltagarnas vardag.

 

Efter den sist avslutade omgången av Tolgmodellen sammanställde vi ett häfte vi valt att kalla ”Deltagardokumentation”. Syftet var att deltagarna skulle få något med sig efter att de avslutat sin vistelse i Tolgmodellen. I häftet finns en del av det vi gått igenom under de tio veckorna samlat. Länk till Deltagardokumentationen.

 

 

 

 

Idébank

 

Centralt för undervisningen i Praktisk svenska har varit att möta deltagarna på deras nivå och att anpassa undervisningen därefter. Vi har inte använt oss av någon lärobok och har heller inte haft någon regelrätt kursplan att följa då flexibilitet varit ett av våra ledord. Varje deltagaromgång har anpassats efter gruppen och dess individer för att deltagarna ska få ut det mesta möjliga av undervisningen.

Till vår hjälp har vi haft en idébank som vi sammanställt. I den har vi fyllt på med olika teman vi tyckt skulle vara bra att ta upp i undervisningen. Vissa teman blev som vi tänkt oss, andra tog mycket mer tid än vi planerat medan andra inte blev av. I idébanken kan man se hur vi tänkt inför pilotomgångarna och här syns tydligt hur vi vill koppla språkundervisningen till praktiska moment.  Länk till idébank.

 

 

4 länkar till presentationer som använts för de mer teoretiska genomgångarna av vissa teman: Arbetsrätt, Hälsa, Skatter, Jobbsökning och CV

Reflektioner

 

Allmänt kan sägas att en av våra främsta styrkor har varit att handledarna i Tolgmodellen haft gemensamma plattformar för kontinuerlig kontakt. Vi har fört loggbok som delats så att vi alla haft åtkomst till den. I loggboken har vi kunnat se vad deltagarna gjort på de andra passen och även de andra handledarnas reflektioner kring gruppen och individerna. Detta har gjort att vi alla haft samma information hela tiden och därför har kunnat knyta an till vad deltagarna gjort sedan vi såg dem senast. Detta har varit till stor hjälp för både handledare och deltagare.

 

Utan denna täta kontakt hade undervisningen lätt kunnat bli rörig eftersom vi inte haft någon exakt läroplan att följa, tvärtom så har just flexibiliteten varit en annan av våra styrkor. Utöver loggboken har vi haft kontinuerliga fysiska möten där vi haft större utrymme för diskussioner och där vi kunnat utbyta information och idéer direkt med varandra.

 

 

Nedan följer några exempel på inslag i undervisningen som visat sig falla särskilt väl ut.

 

Studiebesök

 

Under varje omgång av Tolgmodellen har vi genomfört minst två studiebeök. Eftersom pilotomgångarna handlat om grön landsbygdsintegration har vi främst besökt gröna näringar men även andra företag med förankring i bygden. Studiebesökens vikt kan inte underskattas. Vi har låtit dem ta upp till tre lektionspass i anspråk och de timmarna har verkligen genererat mycket. Deltagarna får först i klassrummet en presentation av platsen som ska besökas så att de har tillräcklig förförståelse för kunna formulera frågor till personen de kommer att möta. Under förberedelserna lärs ämnesspecifika ord in och upplägget för studiebesöket presenteras. Det är viktigt att handledaren är väl bekant med den verksamhet studiebesöket förläggs till.

 

Under studiebesöket uppmuntras deltagarna att själva ställa de frågor de förberett. Här blir det både språkträning och kulturmöte i ett. För flera av våra deltagare deltagandet i Tolgmodellen inneburit det första mötet med svensk landsbygd.

 

Lektionspasset som följer på ett studiebesök avsätts till att gå igenom besöket tillsammans. Detta sätt att repetera ord och bearbeta information har visat sig synnerligen framgångsrikt och uppskattat.

 

Länk till studiebesöket hos Uffe (Deltagardokumentationen)

 

Bild från Uffe

 

 

Praktiska moment i klassrummet

 

Liksom studiebesöken är inslag av praktiska moment i klassrummet något som främjar inlärningen av språket. Aktiviteten ska som all annan språkträning inom Tolgmodellen ha en förankring i deltagarnas vardag. Momentet ska också i likhet med studiebesöken förberedas i form av att relevanta ord gås igenom. Under en av pilotomgångarna följdes lektionen om pollinering av att vi byggde ett insektshotell. Där fick vi tillfälle att repetera både vilka kottar som hör till vilka träd och namnen på de insekter som kunde tänkas flytta in i hotellet. Genom att namnen på verktygen vi använde under byggandet också repeterades knöts aktiviteten även ihop med en av praktikplatserna. Ytterligare ett exempel på hur praktiken kan lyftas in i klassrummet är när vi under den kalla årstiden hade en lektion där vi talade om vikten av att klä sig rätt i olika väder. Bl. a. poängterades ullens goda egenskaper ur både användbarhetsynpunkt och ur ett miljöperspektiv. Den lektionen följdes av att deltagarna fick sy egna ullsulor som de sedan använde i sina gummistövlar på arbetsplatspraktiken.

 

BILD -ullsulor

 

 

Dessa inslag av praktiska moment har förutom en positiv inverkan på språkinlärningen även den fördelen att vi ser ännu mer av de individer som ingår i gruppen. I de praktiska momenten kan nya styrkor och också svagheter upptäckas vilket sedan gör det lättare att hjälpa deltagarna till lämpligt nästa steg i det vi kallar utslussningsfasen.

 

 

Ord från praktikplatsen lyfts in i klassrummet

 

Den nära kontakten mellan aktörerna i modellen möjliggör som sagt ett tätt samarbete. Det är verkligen en av styrkorna i språkinlärningen. Att samma vokabulär dyker upp både i klassrummet och på praktiken och på studiebesök. Det blir ett multimodalt lärande vilket gör att språket och ordens innebörd får både större djup och bredd. Ett konkret exempel på detta var när en av handledarna i praktisk svenska närvarade vid en av praktikplatserna en eftermiddag. Relevanta ord från eftermiddagen plockades upp och resulterade i övningen ”Ordkunskap snickeri” som det sedan arbetades med i klassrummet.

 

 

 

Politik, val och rösträtt

 

Vi hade turen att det var riksdagsval under en av våra pilotomgångar. De flesta av våra deltagare hade rösträtt i kommunvalet, vilket gjorde att det föll sig naturligt att diskutera rösträtt, politiska partier och även hur det politiska systemet kanske skilde sig från deltagarnas olika hemländer.

Diskussionen tog sin början utifrån de olika politiska partierna vars namn deltagarna redan visat sig vara bekanta med. Till vår hjälp för att förklara sveriges representativa demokrati hade vi bl. a. en bild över mandatfördelningen i riksdagen. Ord som majoritet och vågmästarroll förklarades.

 

Handlingsplan

 

För att inför deltagarna förtydliga det framåtsträvande syftet med de tio veckorna i Tolgmodellen har de fått använda sig av en mall för en personlig handlingsplan. Handlingsplanen är till för att deltagarna ska fylla i del och delmål. Det stora målet att förbättra sin svenska kan t.ex. ha delmålet att delta i språkkafé en gång i veckan. På lektionerna har vikten av att sätta upp rimliga mål poängterats. I arbetet med handlingsplanen har vi diskuterat olika sätt att skapa sig sociala nätverk och plattformar som kan leda framåt.

 

Länk till mall för handlingsplan

 

 

 

 Nedan följer exempel på inslag i undervisningen som visat sig vara av synnerligen stor vikt.

 

 

Kulturmöten som ibland krockar

 

Under våra lektionspass med kultur som tema har vi diskuterat såväl likheter som skillnader. Vi har diskuterat allmänt om t.ex. klimat, mat och djurhållning vilket har varit ett bra sätt att lära känna varandra och att öva språket. Inte helt oväntat har lektionstillfällen när man kommer att beröra kulturella skillnader med religiösa övertygelser som grund visat sig ibland kräva riktigt högt i tak. Det har kunnat vara frågor som rört sig om giftermål, andra genderfrågor och hbtq-frågor. Dessa frågor framstår därför som särskilt angelägna att ta upp. Vi har emellertid väntat med att ta upp frågor av känsligare karaktär några veckor in i modellen. Det är viktigt att individerna i gruppen känner varandra och handledarna för att det ska gå att få samtal som leder framåt. Alla ska känna sig så fria som det är möjligt att uttrycka sina åsikter. Det vi som handledare haft som grund för dessa samtal är svensk lagstiftning och mänskliga rättigheter. Till hjälp att komma igång med samtalen har vi under någon omgång haft en skönlitterär bok till vår hjälp som berört ämnet kärlek i olika kulturer på lätt svenska.

 

 

Att tidigt kartlägga digital vana och bank-id

 

Efter första omgången av Tolgmodellen insåg vi vikten av att i ett tidigt skede få en uppfattning om deltagarnas datavana. För få tillgång till verktyg som platsbanken är det nödvändigt att man har ett bank-id. De flesta av våra deltagare, dock inte alla, hade ett konto på arbetsförmedlingens sida medan ingen av dem visade sig vara bekant med de funktioner som fanns tillgängliga. Att lägga mycket tid på att få alla i gruppen att jobba inloggade på sina konton och förstå hur man skapade sin egen profil samt lägga in information till grund för ett CV o.s.v. var därför helt nödvändigt. Tack vare att vi under måndagsförmiddagarna varit två handledare gick detta att genomföra på ett bra sätt.

 

Trots att arbetsförmedlingens plattform ändrats under tiden Tolgmodellen pågått så har vi bedömt det som mycket viktigt att jobba in deltagarna på den plattform som funnits. Detta för att de ska känna igen verktygen och på egen hand kunna fortsätta sitt arbete med profilen även efter insatsen. Just arbetet med den egna profilen och funktionen att filtrera fram lämpliga jobb har varit jättebra. Många platsannonser har visat sig svåra att tolka, därför har mycket lektionstid också ägnats åt att traggla centrala begrepp för att kunna identifiera viktig information. Vi har t.ex. diskuterat skillnaden mellan krav och merit och diskuterat vad som är möjliga jobb utifrån ens erfarenheter. Ibland har ibland översatt platsannonser till lättare svenska för att lättare kunna jobba med dem.

 

BILD  länk till film med Sara.

 

 

 

 

 

 

Praktisk svenska

 

Tolgmodellens språkundervisning har en praktisk utgångspunkt och deltagarna tränas i att använda ett relevant språk i verkliga miljöer. Störst fokus ligger på att utveckla det talade språket genom att vi skapar en tillåtande miljö där man uppmuntras att använda sig av de språkkunskaper man har. I Tolgmodellen har alla aktörer ett tätt samarbete. Detta gör att vi i klassrummet lätt kan väva ihop ord från sammanhang deltagarna möter under sina andra aktiviteter i modellen t.ex. i hälsoträdgården, i bilen eller på arbetsplatspraktiken.

Språkträningen knyts ihop med omgivningen – som på så vis blir ett av våra främsta läromedel.

 

Praktiska moment vävs ofta in även i klassrummet för att gynna språkutvecklingen. Vi tror verkligen på att man lär sig språk genom att öva det praktiskt, gärna samtidigt som man tillverkar något eller på annat vis upplever det man talar om på plats. Av samma anledning har vi också haft minst två studiebesök per pilotomgång.

 

Vi undervisar på en för varje deltagare anpassad nivå vilket kräver att grupperna inte är för stora samt en stor flexibilitet under lektionerna.

Den tillåtande miljön där alla får komma till tals i kombination med den praktiska inriktningen och att fokusera på det talade språket har stärkt både språkkunskaperna och självkänslan hos våra deltagare.

Resultatet är, om än inte mätbart, så tydligt.

 

Länk till intervju med Sara

 

Upplägg

 

Under pilotomgångarna har vi varit två handledare med olika bakgrund och olika inriktning på språkundervisningen. De två huvudinriktningarna har varit natur och kultur respektive samhällsorientering.

 

Lektionspassen har under hos oss varit förlagda till förmiddagarna och haft följande fördelning:

 

Måndag: Samhällsorientering – med utrymme för individuell handledning

Tisdag:   Natur och kultur

Onsdag: Samhällsorientering

Torsdag: Natur och kultur

 

Bild schema

 

Vi valde att ha de olika inriktningarna varannan dag vilket vi tyckte fungerade väl. Variationen upplevdes som positiv samtidigt som vi kunde länka till varandras lektioner och låta temat sträcka sig över nästa dag med en lite annan vinkel.

 

 

 

Samhällsorientering:

 

Under de samhällsorienterande passen har vi haft stort fokus på arbetsmarknaden och hur man går till väga när man söker jobb. Deltagarna har bland annat fått handledning vad gäller att navigera på arbetsförmedlingens sida, förstå vanligt förekommande ord i platsannonser och att beskriva sig själva med hjälp av jobbrelaterade egenskapsord. Skillnaden mellan möjliga jobb och tillgängliga jobb har också tydliggjorts.

 

Den individuella handledningen på måndagar har gett oss möjlighet att kartlägga varje deltagares tidigare erfarenheter och önskemål om framtiden.

 

Natur och kultur:

 

Under lektionerna med inriktning natur har vi vistats mycket utomhus. Vi har gått i skogen och tittat på olika sorters träd, pratat om allemansrätten, årstider och miljö.

Vi har gjort studiebesök inom gröna näringar hos företagare med förankring i bygden.

Under de lektioner vi ägnat åt kultur har det främst handlat om kulturmöten. Vi har tillsammans reflekterat över likheter och skillnader i olika länders kulturer och vad de kanske beror på. Till vår hjälp har vi vissa lektioner haft skönlitteratur på lätt svenska som berör just kulturmöten.

 

Ett ständigt inslag i all språkundervisning i Tolgmodellen har varit att föra en dialog kring händelser och ord i deltagarnas vardag.

 

Efter den sist avslutade omgången av Tolgmodellen sammanställde vi ett häfte vi valt att kalla ”Deltagardokumentation”. Syftet var att deltagarna skulle få något med sig efter att de avslutat sin vistelse i Tolgmodellen. I häftet finns en del av det vi gått igenom under de tio veckorna samlat. Länk till Deltagardokumentationen.

 

 

 

 

Idébank

 

Centralt för undervisningen i Praktisk svenska har varit att möta deltagarna på deras nivå och att anpassa undervisningen därefter. Vi har inte använt oss av någon lärobok och har heller inte haft någon regelrätt kursplan att följa då flexibilitet varit ett av våra ledord. Varje deltagaromgång har anpassats efter gruppen och dess individer för att deltagarna ska få ut det mesta möjliga av undervisningen.

Till vår hjälp har vi haft en idébank som vi sammanställt. I den har vi fyllt på med olika teman vi tyckt skulle vara bra att ta upp i undervisningen. Vissa teman blev som vi tänkt oss, andra tog mycket mer tid än vi planerat medan andra inte blev av. I idébanken kan man se hur vi tänkt inför pilotomgångarna och här syns tydligt hur vi vill koppla språkundervisningen till praktiska moment.  Länk till idébank.

 

 

4 länkar till presentationer som använts för de mer teoretiska genomgångarna av vissa teman: Arbetsrätt, Hälsa, Skatter, Jobbsökning och CV

Reflektioner

 

Allmänt kan sägas att en av våra främsta styrkor har varit att handledarna i Tolgmodellen haft gemensamma plattformar för kontinuerlig kontakt. Vi har fört loggbok som delats så att vi alla haft åtkomst till den. I loggboken har vi kunnat se vad deltagarna gjort på de andra passen och även de andra handledarnas reflektioner kring gruppen och individerna. Detta har gjort att vi alla haft samma information hela tiden och därför har kunnat knyta an till vad deltagarna gjort sedan vi såg dem senast. Detta har varit till stor hjälp för både handledare och deltagare.

 

Utan denna täta kontakt hade undervisningen lätt kunnat bli rörig eftersom vi inte haft någon exakt läroplan att följa, tvärtom så har just flexibiliteten varit en annan av våra styrkor. Utöver loggboken har vi haft kontinuerliga fysiska möten där vi haft större utrymme för diskussioner och där vi kunnat utbyta information och idéer direkt med varandra.

 

 

Nedan följer några exempel på inslag i undervisningen som visat sig falla särskilt väl ut.

 

Studiebesök

 

Under varje omgång av Tolgmodellen har vi genomfört minst två studiebeök. Eftersom pilotomgångarna handlat om grön landsbygdsintegration har vi främst besökt gröna näringar men även andra företag med förankring i bygden. Studiebesökens vikt kan inte underskattas. Vi har låtit dem ta upp till tre lektionspass i anspråk och de timmarna har verkligen genererat mycket. Deltagarna får först i klassrummet en presentation av platsen som ska besökas så att de har tillräcklig förförståelse för kunna formulera frågor till personen de kommer att möta. Under förberedelserna lärs ämnesspecifika ord in och upplägget för studiebesöket presenteras. Det är viktigt att handledaren är väl bekant med den verksamhet studiebesöket förläggs till.

 

Under studiebesöket uppmuntras deltagarna att själva ställa de frågor de förberett. Här blir det både språkträning och kulturmöte i ett. För flera av våra deltagare deltagandet i Tolgmodellen inneburit det första mötet med svensk landsbygd.

 

Lektionspasset som följer på ett studiebesök avsätts till att gå igenom besöket tillsammans. Detta sätt att repetera ord och bearbeta information har visat sig synnerligen framgångsrikt och uppskattat.

 

Länk till studiebesöket hos Uffe (Deltagardokumentationen)

 

Bild från Uffe

 

 

Praktiska moment i klassrummet

 

Liksom studiebesöken är inslag av praktiska moment i klassrummet något som främjar inlärningen av språket. Aktiviteten ska som all annan språkträning inom Tolgmodellen ha en förankring i deltagarnas vardag. Momentet ska också i likhet med studiebesöken förberedas i form av att relevanta ord gås igenom. Under en av pilotomgångarna följdes lektionen om pollinering av att vi byggde ett insektshotell. Där fick vi tillfälle att repetera både vilka kottar som hör till vilka träd och namnen på de insekter som kunde tänkas flytta in i hotellet. Genom att namnen på verktygen vi använde under byggandet också repeterades knöts aktiviteten även ihop med en av praktikplatserna. Ytterligare ett exempel på hur praktiken kan lyftas in i klassrummet är när vi under den kalla årstiden hade en lektion där vi talade om vikten av att klä sig rätt i olika väder. Bl. a. poängterades ullens goda egenskaper ur både användbarhetsynpunkt och ur ett miljöperspektiv. Den lektionen följdes av att deltagarna fick sy egna ullsulor som de sedan använde i sina gummistövlar på arbetsplatspraktiken.

 

BILD -ullsulor

 

 

Dessa inslag av praktiska moment har förutom en positiv inverkan på språkinlärningen även den fördelen att vi ser ännu mer av de individer som ingår i gruppen. I de praktiska momenten kan nya styrkor och också svagheter upptäckas vilket sedan gör det lättare att hjälpa deltagarna till lämpligt nästa steg i det vi kallar utslussningsfasen.

 

 

Ord från praktikplatsen lyfts in i klassrummet

 

Den nära kontakten mellan aktörerna i modellen möjliggör som sagt ett tätt samarbete. Det är verkligen en av styrkorna i språkinlärningen. Att samma vokabulär dyker upp både i klassrummet och på praktiken och på studiebesök. Det blir ett multimodalt lärande vilket gör att språket och ordens innebörd får både större djup och bredd. Ett konkret exempel på detta var när en av handledarna i praktisk svenska närvarade vid en av praktikplatserna en eftermiddag. Relevanta ord från eftermiddagen plockades upp och resulterade i övningen ”Ordkunskap snickeri” som det sedan arbetades med i klassrummet.

 

 

 

Politik, val och rösträtt

 

Vi hade turen att det var riksdagsval under en av våra pilotomgångar. De flesta av våra deltagare hade rösträtt i kommunvalet, vilket gjorde att det föll sig naturligt att diskutera rösträtt, politiska partier och även hur det politiska systemet kanske skilde sig från deltagarnas olika hemländer.

Diskussionen tog sin början utifrån de olika politiska partierna vars namn deltagarna redan visat sig vara bekanta med. Till vår hjälp för att förklara sveriges representativa demokrati hade vi bl. a. en bild över mandatfördelningen i riksdagen. Ord som majoritet och vågmästarroll förklarades.

 

Handlingsplan

 

För att inför deltagarna förtydliga det framåtsträvande syftet med de tio veckorna i Tolgmodellen har de fått använda sig av en mall för en personlig handlingsplan. Handlingsplanen är till för att deltagarna ska fylla i del och delmål. Det stora målet att förbättra sin svenska kan t.ex. ha delmålet att delta i språkkafé en gång i veckan. På lektionerna har vikten av att sätta upp rimliga mål poängterats. I arbetet med handlingsplanen har vi diskuterat olika sätt att skapa sig sociala nätverk och plattformar som kan leda framåt.

 

Länk till mall för handlingsplan

 

 

 

 Nedan följer exempel på inslag i undervisningen som visat sig vara av synnerligen stor vikt.

 

 

Kulturmöten som ibland krockar

 

Under våra lektionspass med kultur som tema har vi diskuterat såväl likheter som skillnader. Vi har diskuterat allmänt om t.ex. klimat, mat och djurhållning vilket har varit ett bra sätt att lära känna varandra och att öva språket. Inte helt oväntat har lektionstillfällen när man kommer att beröra kulturella skillnader med religiösa övertygelser som grund visat sig ibland kräva riktigt högt i tak. Det har kunnat vara frågor som rört sig om giftermål, andra genderfrågor och hbtq-frågor. Dessa frågor framstår därför som särskilt angelägna att ta upp. Vi har emellertid väntat med att ta upp frågor av känsligare karaktär några veckor in i modellen. Det är viktigt att individerna i gruppen känner varandra och handledarna för att det ska gå att få samtal som leder framåt. Alla ska känna sig så fria som det är möjligt att uttrycka sina åsikter. Det vi som handledare haft som grund för dessa samtal är svensk lagstiftning och mänskliga rättigheter. Till hjälp att komma igång med samtalen har vi under någon omgång haft en skönlitterär bok till vår hjälp som berört ämnet kärlek i olika kulturer på lätt svenska.

 

 

Att tidigt kartlägga digital vana och bank-id

 

Efter första omgången av Tolgmodellen insåg vi vikten av att i ett tidigt skede få en uppfattning om deltagarnas datavana. För få tillgång till verktyg som platsbanken är det nödvändigt att man har ett bank-id. De flesta av våra deltagare, dock inte alla, hade ett konto på arbetsförmedlingens sida medan ingen av dem visade sig vara bekant med de funktioner som fanns tillgängliga. Att lägga mycket tid på att få alla i gruppen att jobba inloggade på sina konton och förstå hur man skapade sin egen profil samt lägga in information till grund för ett CV o.s.v. var därför helt nödvändigt. Tack vare att vi under måndagsförmiddagarna varit två handledare gick detta att genomföra på ett bra sätt.

 

Trots att arbetsförmedlingens plattform ändrats under tiden Tolgmodellen pågått så har vi bedömt det som mycket viktigt att jobba in deltagarna på den plattform som funnits. Detta för att de ska känna igen verktygen och på egen hand kunna fortsätta sitt arbete med profilen även efter insatsen. Just arbetet med den egna profilen och funktionen att filtrera fram lämpliga jobb har varit jättebra. Många platsannonser har visat sig svåra att tolka, därför har mycket lektionstid också ägnats åt att traggla centrala begrepp för att kunna identifiera viktig information. Vi har t.ex. diskuterat skillnaden mellan krav och merit och diskuterat vad som är möjliga jobb utifrån ens erfarenheter. Ibland har ibland översatt platsannonser till lättare svenska för att lättare kunna jobba med dem.

 

BILD  länk till film med Sara.