Samtal med Ingela Eriksson, Projektledare Grön Landsbygdsintegration

Inom Nybrukarna har vi under de senaste fyra åren utvecklat en modell som ska korta nyanländas väg till etablering. Det unika med modellen är att den ser till hela människan. Genom en kombination av praktisk svenska, hälsoträdgård och praktik får deltagarna kunskaper och verktyg till att ta nästa steg in i samhället. Genom att den organiseras utifrån förutsättningarna i en by eller ort gynnar den också möten och integration där.

Nu är “Tolgmodellen” redo att spridas till fler platser! 

Ingela Eriksson som är projektledare beskriver Tolgmodellen så här:

– Tolgmodellen är en tio veckor lång arbetsmarknadsinsats för etablering av nyanlända. Vår utgångspunkt  är att se till hela människan, eftersom vi tror att det kortar vägen för en etablering i det nya hemlandet. Deltagarna har praktisk svenska, hälsoträdgård och arbetsplatspraktik på sitt schema. Modellen är utformad med bas i forskning, uttalade behov kring etablering och möjligt utförande i Tolg. Det är en nyskapande modell. Få initiativ ser idag till hela människan, men många ser behovet och möjligheten med detsamma.

– När de tio veckorna är slut för deltagarna, vet var och en vad som är lämpligt nästa steg att ta. De har blivit sedda och de har fått lära sig – och oss – både det ena och det andra. Det är tydligt att när de lämnar oss så är det med högre självkänsla och en god portion mer utvecklat språk jämfört med första gången vi sågs.

Från vår plats på jorden
Ingela berättar vidare om hur idén tog form.

– Allt börjar med en idé, så förstås även detta. Vi var några i Tolg som såg ett behov av att börja se mer till hela människan generellt än vad vi gör i dagens samhälle. Vi såg att flyktingströmmarna ökade och insåg att vi alla behöver hjälpas åt för att för att få människor att må bra och landa på en ny plats. Vi såg möjligheterna att göra något från den plats på jorden vi befann oss och så var resan med Tolgmodellen igång.

Från förstudie till genomförande med deltagargrupper
När grundidén kommit till kändes den självklar att arbeta vidare med. Ingela berättar att hon  gjorde mycket research om initiativ som gjorts tidigare och hittade flera bra – men inte heltäckande insatser. Tanken om att se till hela människan vid etablering växte sig starkare och starkare och efter några månader skickade vi in en projektplan för att få möjlighet att göra en förstudie. Syftet var att se om det gick att skapa en modell för etablering av nyanlända med hela människan i fokus och att använda landsbygden som plattform för det.

– Glädjande nog fick vi projektplanen beviljad hos Leader Linné Småland.

Under åtta månader pågick förstudien. Ingela läste in sig på forskning, gjorde studiebesök och intervjuade människor som arbetade med målgruppen för att se vilka behov som fanns. Hon undersökte konkret vilken förankring som kunde förväntas i byn Tolg. Resultatet av förstudien blev konceptet Tolgmodellen, färdigt för att möta verkligheten. Arbetsförmedlingen i Växjö tyckte att detta var ett koncept värt att testa och nästa steg blev så att genomföra ett pilotprojekt.

Första omgången med deltagare genomfördes under hösten 2017.
– Det var förstås ett väldigt spännande steg att ta, berättar Ingela. Jag menar, det är ju en sak att ha en idé på pappret – en helt annan sak när det är dags att möta människorna. Vi vill ju verkligen att det ska bli så bra som möjligt för varje individ, men vi kan inte säkert veta i förväg om modellen verkligen är ett bra koncept.

Nu efter att ha genomfört flera omgångar och finjusterat konceptet något, kan vi konstatera att Tolgmodellen fungerar riktigt bra. Den verkar vara en väg till en snabbare etablering i det nya hemlandet då den visat sig ha både en kartläggande funktion och att den höjer självkänslan hos varje deltagare.

– Eftersom vi ser individen i så olika sammanhang och under en längre period, så lär vi känna hen och kan med god förankring rekommendera nästa lämpliga steg att ta, menar Ingela

Utslussning
Något vi lagt till modellen är en utslussning, där varje deltagare får en “utslussare” från Tolg.

–  Trepartsmöten med handläggare från arbetsförmedlingen, utslussare och deltagare är exempel på det som görs för att överföringen från kartläggningen i Tolg ska komma till bäst nytta för individen, berättar Ingela. Något som visat sig vara väldigt värdefullt är när utslussaren använt sina kontakter och nätverk för att hitta praktikplats eller jobb som passar deltagaren, berättar hon vidare.

Resultat: för deltagarna och från byperspektiv
Jag ber Ingela berätta mer om resultatet, både för deltagarna, men också utifrån byperspektiv.

– Det är så tydligt att deltagarna under sina tio veckor här både höjer sin självkänsla, hittar ett sammanhang och utvecklar sitt språk, säger Ingela och fortsätter: – Det är fantastiskt att se. Och väldigt svårt att förklara för den som inte varit med.

I byn har deltagarna blivit varmt välkomnade. För att en sådan här insats ska fungera är förankringen i byn en viktig pusselbit. Många bybor har involverat sig för att deltagaromgångarna ska flyta på. Det har kunnat röra sig om att skjutsa deltagare,bistå med lokaler att vara i, agera handledare, ta emot studiebesök eller att bara säga hej till deltagare när de träffats i byn. Känslan av sammanhang har varit stor och deltagarna har känt sig trygga här. Vi i Nybrukarna har t.ex. kunnat erbjuda en av de tidigare deltagarna säsongsjobb i våra odlingar, vilket har fungerat riktigt bra.

Vad har du själv lärt dig under arbetet med förstudie och pilotprojekt, frågar jag Ingela.

– Oj, jag har lärt mig så otroligt mycket under de här åren med Tolgmodellen. Jag har fått inblick i forskningsläget, i människors situation i som nya i Sverige, i andra kulturer, i vår byråkrati, i byn jag bor i och jag har lärt mig massor om mig själv.  Att få arbeta med Tolgmodellen har varit en enorm förmån.

Spridning till nya platser
– Just nu går vi in i en ny fas, säger Ingela. De avtalade testomgångarna är avslutade och vi tittar nu på hur resultatet blev. Vi arbetar också med att sprida vidare våra erfarenheter för att på så vis göra det enklare för nya aktörer på nya platser att använda modellen. En handbok håller på att tas fram och vi letar just nu aktivt efter nya aktörer som vill testa modellen på sin ort.

Tolgmodellen om fem år
Jag ber Ingela fundera över vad hon hoppas att Tolgmodellen har gett för resultat om fem år.

– Om fem år hoppas jag att fler arbetar med hela människan som utgångspunkt. Jag hoppas att konceptet Tolgmodellen har vuxit in i flera verksamheter runtom i landet och att de anpassats till förutsättningarna för varje ny plats och varje ny grupp som deltar. Och så hoppas jag förstås att det ger resultat för individerna som deltar – att de etablerar sig snabbare i sitt nya hemland.

Maja Söderberg