Samtal med Sara Palm, handledare praktisk svenska

Sara Palm är entreprenören och gymnasieläraren som alltid har många saker i gång. I pilotprojektet Grön Landsbygdsintegration har hon bland annat varit den som hyrt ut lokaler, haft administrativt uppdrag, varit arbetsgivare och styrgruppsmedlem. För deltagarna i Tolgmodellen har hon varit handledare i praktisk svenska med inriktning samhällsorientering och en av utslussarna.

Hur har modellen fungerat, tycker du?
– Jag tycker att den har fungerat bra. Första omgången blev jag förvånad över att språket var en så stor utmaning för deltagarna, så jag har fått anpassa mycket i min undervisning. Generellt har vi alla i arbetslaget haft en stor flexibilitet i genomförandet för att kunna möta varje grupp och individ. Det är en stor  del av modellen och en viktig del. Vi ser individen här.

I Saras del av den praktiska svenskan har diskussionen om möjliga jobb blivit viktig för deltagarna. Skillnaden på tillgängliga jobb och möjliga jobb samt vad som passar var och en är något som återkommit. I omgång två arbetade vi efter uppdrag från Arbetsförmedlingen även med deltagarnas profil via Arbetsförmedlingens plattform.

Ordkunskap och språkanpassning
Sara poängterar vikten av att inte uppfinna egna mallar och metoder, utan att få deltagarna att använda verktyg som finns och hjälpa dem dit. Som till exempel BankID eller Arbetsförmedlingens plattform. En upptäckt under Tolgmodellens genomförande är att det idag finns väldigt lite samhällsinformation på lätt svenska. Vare sig platsannonser eller blanketter är lätta att förstå för våra deltagare. Sara har därför såväl översatt platsannonser, som diskuterat skatt och anställningsvillkor på sina lektioner. Även ordkunskap kopplad till deltagarnas praktik har genomförts:
– Språkanpassningen har varit central, säger Sara. Att sänka tröskeln så att deltagarna kan känna sig mer bekväma med att använda tillgängliga verktyg såsom mina sidor på Arbetsförmedlingen är ett exempel på något vi jobbat med på mina lektioner.

Sara berättar att de tio veckorna och upplägget har fungerat mycket bra, men att vissa deltagare skulle behövt längre tid för att nå fram till ett nästa steg. Alla har både fått större inblick i samhället och utvecklats muntligt, men då vissa stått långt från arbetsmarknaden under en längre tid skulle några deltagare behöva extra stöttning. Kanske skulle man erbjuda en avtrappningsdel efter de tio veckorna, föreslår hon.
– Utslussningen som vi lade till i omgång två behövs verkligen. Den gör att fler kommer vidare efter Tolgmodellen. Men några av våra deltagare skulle behöva längre tid för att kunna komma till nästa steg än vad vi kan erbjuda dem.

Viktigt med arbetslagsträffar
Tolgmodellens kombinationsmodell har ambitionen att se till hela människan. Vi träffar deltagarna under en så pass lång tid att vi ser vem varje människa är, vad hen har för erfarenheter och vad som är lämpligt nästa steg i etableringsprocessen. Sara menar att arbetslagsträffarna varit viktiga för att få inblick i deltagarnas kunskaper inom andra områden än de man själv träffar dem i. Även dokumentationen är en viktig pusselbit.
– Vi ser hela människan i modellen, men var och en av oss ser inte alla delar själv.

När nu pilotomgångarna genomförts –  hur ser du på konceptet Tolgmodellen?
– Jag tror benhårt på att den här typen av insats gör stor nytta, särskilt om den kommer tidigare i etableringsprocessen än för många av våra deltagare. Sedan kan man fundera på hur man ska öppna upp för flexibilitet kring hur länge insatsen ska pågå och hur många dagar i veckan den ska vara.  

Sara nämner också att man i framtiden bör fundera på vad som är målet för deltagarna efter Tolgmodellen. Är det heltidsarbete för alla? Eller finns det andra mål som kan vara mer hållbara för vissa deltagare? Tolgmodellen är inte en massproduktion, så anpassning efter plats och individ är viktigt.
–  Jag tror att även andra målgrupper än nyanlända skulle ha nytta av den här typen av insats, avslutar hon.

Ingela Eriksson