“Jag vill se en ännu mer inkluderande Tolgmodell”

Samtal med Karin Vedin från Tolgs Sockenråd

Karin Vedin sitter i styrelsen för Tolgs Sockenråd, hon var också ordförande i detsamma under Tolgmodellens första tid. På uppdrag av sockenrådet jobbade flera av deltagarna under sin arbetsplatspraktik med att bygga ett omklädningsrum med bastu på byns badplats.  

Har projektet varit bra för Tolg som by, frågar jag henne när vi ses hemma i hennes kök.

– Ja, absolut, svarar hon bestämt. Fördomar skapas lätt ur en okunskap gentemot det okända. Det gäller det mesta, inte bara i förhållande till nyanlända. Så det enda egentliga sättet att få bort fördomar är att mötas och lära känna varandra. Och sådana möten har Tolgmodellen verkligen åstadkommit.

– Men jag tycker också att det finns en stor potential att göra modellen ännu mer inkluderande gentemot byborna. Jag kände till projektet tack vare mitt engagemang i Sockenrådet, men jag är övertygad om att det finns många fler som hade velat lära känna deltagarna eller engagera sig på något vis om de vetat mer eller om det funnits en plattform för detta. Jag och Agneta, min vän och sockenrådskollega, åkte t.ex. med alla våra barn ner till badplatsen en eftermiddag.  Vi tittade på hur bygget av omklädningsrummet framskred och fikade tillsammans med deltagarna. Sådana möten tycker jag är väldigt värdefulla.

Festen som deltagarna från den första omgången arrangerade är ett annat jättebra exempel, fortsätter Karin. Det var deltagarna själva som bjöd in Tolgbor som de hade lärt känna under tiden i byn. Under kvällen fördjupades flera av dessa relationer och det var häftigt att se alla relationer som hade skapats under bara 10 veckor.

Jag ber henne om förslag och exempel på hur man skulle kunna in inkludera och involvera byborna mer, och därmed skapa fler möten.

–  Exempel på vad man skulle kunna göra är helt oändligt, svarar Karin. I Tolg arrangerar vi t.ex. fixardagar ett par gånger om året. Det brukar handla om att fixa skolgård och förskolans lekplats, att ta upp bryggor och sköta om badplatsen. Sådana fixardagar hade det varit perfekt att bjuda med Tolgmodellens deltagare på. Det hade varit en perfekt chans att lära känna många bybor. Sen har idrottsföreningen en hel anläggning och mycket aktiviteter, deltagarna skulle t.ex. kunna få i uppdrag att vara funktionärer under en cup. Föreningen har även många kvällsaktiviteter där deltagarna hade kunnat delta, eller kanske vara hjälpledare i barn- och ungdomsverksamheterna.

Begränsa inte engagemanget till etablerade föreningar
Man behöver inte heller begränsa Tolgmodellen till att arbeta genom etablerade föreningar, menar Karin. Det kan ju hända att de har fullt upp, eller att de som just då sitter i styrelsen inte är intresserade. Man kan såklart även bjuda in till deltagande och engagemang brett på orten. Kanske kan man bilda en arbetsgrupp av intresserade som vill engagera sig, funderar hon vidare.  

Vi som har det så bra, har inte vi en skyldighet att dela med oss?, undrar Karin. Här där vi bor är det väldigt glesbefolkat, så plats finns det gott om. Och mycket pengar har vi dessutom, så att dela med oss lite av det vi har förstår jag inte problemet med. Jag tycker målet är att kunna leva tillsammans, oavsett bakgrund. Att lära känna människor med olika bakgrund är verkligen berikande avslutar hon.

 

 

Skribent: Maja Söderberg