Samtal med Annika Nilsson, Verksamhetsledare Leader Linné Småland

I tio år har hon varit verksamhetsledare för Leader Linné Småland. Att träffa engagerade människor och hjälpa dem att fullfölja sina idéer är en källa till stor glädje för Annika Nilsson.

– Människorna på landsbygden är konkreta och jordnära – det gillar jag. Sedan ska de tryckas in i EU:s reglemente och det är det som är min roll. Vi på Leader är bufferten mellan de engagerade människorna och EU:s reglemente och byråkrati.

De senaste åren har det varit många yngre kvinnor som sökt projekt hos Leader Linné Småland. Det beror förmodligen på att ansökningar och redovisningar sker via webben. De unga kvinnorna är digitaliserade och är även väldigt bra på att engagera andra och därmed få med sig bygden, berättar Annika.

Först ut att starta den här programomgången var Nybrukarnas förstudie Grön Landsbygdsintegration. Hur kom det sig att styrelsen beviljade projektidén, undrar jag?

– Personerna som driver projekten är väldigt viktiga, men det är också plattformen och bygden de finns i. En anledning till att projektansökan blev beviljad var att den kom från en by som styrelsen sedan tidigare hade goda erfarenheter av. I Tolg finns ett starkt engagemang och Leader handlar om just det, att främja det lokala engagemanget. Vi trodde mycket på Tolgområdet och er idé var både nytänkande och förankrad i bygden. Att ni involverade företag i projektidén gjorde också projektet väldigt roligt att följa.

Annika berättar att Nybrukarnas ansökan var väldigt tidig med sitt fokus på nyanlända. Nu har det kommit finansiering från olika håll till den målgruppen men då var det ett helt annat läge med den stora strömningen av människor som kom till Sverige i flykt från sina hemländer. Därmed fanns det också ett behov av insatser inom området.

 

Att involvera andra är en framgångsfaktor

Förstudiens resultat blev Tolgmodellen, som nu testats i praktiken. Annika menar att en stor framgångsfaktor är att aktörer såsom Arbetsförmedlingen involverades tidigt i processen med att ta fram modellen.

– Det är jättekul att Tolgmodellen var en så bra grej att Arbetsförmedlingen tog till sig det. Vi funderade ju ett tag om genomförandet skulle söka som ett socialfondsprojekt, men eftersom det är Arbetsförmedlingen som har hand om målgruppen blev det till det bästa att de tog över rollen som finansiär.

Annika och jag konstaterar att en fungerande infrastruktur är viktigt för den här typen av projekt, precis som för landsbygden generellt. I Tolg fanns inte bussar att tillgå som skulle passa tiderna för deltagarna i Tolgmodellen. Därför har samarbetspartnern Tolg Rut & Knut hjälpt till med transporten, vilket är ett företag Annika känner till sedan tidigare:

– Jag tycker det är så roligt att Rut & Knut blivit en viktig samarbetspartner för er. De har ju i projektet kört deltagare från stan till landsbygden och med det har ju transporterna blivit rättvända, säger hon.

Nu är vi i fasen att sprida Tolgmodellen och jag undrar förstås hur Annika ser på möjligheten till att finansiera testomgångar på fler platser?

– Det skulle kunna vara möjligt med en finansiering antingen från en enskild plats eller med flera områden som söker tillsammans. Man kan tänka sig att flera olika platser testar, att de fungerar som utvecklingshubar. Finansieringen skulle kunna vara antingen genom Socialfonden eller Landsbygdsfonden om man tittar på det från Leaderperspektiv. Jag tycker att det då vore intressant att arbeta med personer utanför arbetsmarknaden generellt och inte endast ha nyanlända som målgrupp.

 

Tolgmodellen med andra målgrupper

Annika ser alltså möjligheter till att inte bara sprida Tolgmodellen, utan även bredda till fler målgrupper. Visionär som hon är,  ser hon att konceptet även skulle kunna jobba utifrån landsbygdsperspektiv med nya näringar och nya människor som flyttar in som fokus. I så fall skulle det bli helt nya målgrupper och en del av samhällsutvecklingen. Hon menar också att man skulle kunna rikta fokus mot generationsväxling på landsbygden, och att flytta från staden till landet. Många vill bli mer självförsörjande när de flyttar ut till landet och Tolgmodellen skulle kunna vara en väg till att få nätverk och kunskap för att skapa sig en plattform på sin nya plats.

– Jag tycker att Tolgmodellen är en framtida organisation för Arbetsförmedlingen. Ni fungerar verkligen som det. De som är ansvariga är flexibla och tar till sig nya idéer vilket är viktigt, avslutar hon.