REFLEKTION FRÅN INGELA ERIKSSON, PROJEKTLEDARE

I skrivandets stund är det 2019. Ungefär fyra år efter startskottet för det som blev Tolgmodellen. Hur blev det egentligen? Dags att reflektera.

Blev det som ni hade tänkt, undrade någon i min närhet för inte så länge sedan? Ja, en hel del blev det, svarade jag – men förstås inte allt. Mycket har ju också blivit annorlunda än det som var ursprungsfröet till modellen, men så är det ju när man förverkligar idéer generellt.

 

Att se till hela människan
Men. Den viktigaste punkten, den blev ändå som vi hade tänkt från början: att se till hela människan är verkligen något som gör skillnad. Positiv skillnad. För fyra år sedan tyckte vi att vi såg många bra insatser för nyanlända, men att man oftast fokuserade på ett område. Det kunde vara insatser som handlade om språk, om ohälsa eller om arbete. Men ingen som gjorde allt det där i samma insats. Vi tyckte att vi som människor alla är ganska komplicerade varelser. Vi är ju aldrig vare sig endast arbete eller hälsostatus. Vi är inte bara våra erfarenheter eller förhoppningar. Vi är inte bara på en viss plats i livet just nu. Vi är ju allt det där och mer därtill.

I arbetet med Tolgmodellen har vi verkligen försökt att se till hela människan när vi möter våra deltagare. Vi träffar deltagaren i olika situationer och över tid. Det ger oss en god blick av vem hen är, vad hen har för erfarenheter och vad som kan vara en möjlig väg framåt. Naturligtvis ser vi inte alla delar av människan. Men vi får en tillräckligt god inblick för att tillsammans med hen kunna avgöra vad som är lämpligt nästa steg i livet. Och därmed göra rekommendationer och underlätta för det. Med de tre olika modulerna får vi en helhetsblick som är omöjlig att få vid endast en. Vår samverkan i arbetslaget har gjort att vi upptäckt både förmågor och utmaningar som varit dolt för någon annan. Och då har vi kunnat bemöta på ett sätt som främjar individen i längden. Summan av de olika delarna blev verkligen många gånger större än vad vi någonsin kunnat åstadkomma en och en på en enslig ö.

Att lära genom att göra
Vi har genomfört två deltagaromgångar med Tolgmodellen. Sammanlagt tio individer – både kvinnor och män –  har var och en varit på plats i Tolg i tio veckor. Till antal är det såklart få, vi kan inte stoltsera med tusentals personer eller decennier av genomförande. Men. För var och en som varit här har jag sett en stor utveckling under tiden vi mötts. Jag har sett hur hen mer och mer sträcker på sig, hur mycket hen vill – kan – och vågar. Och jag har sett så mycket glädje, tillit och tacksamhet hos varje deltagare för det man upplevt här. Efter tio veckor här har man en tydligare plattform att stå på. Och det gör att jag tror på modellen som en väg för många att komma framåt.

Tolgmodellen passar inte alla. Men den passar många, framförallt dem som lär genom att göra. Och de tio individer som varit hos oss, har alla haft god nytta på många sätt av att ha praktisk svenska, praktik på arbetsplats och hälsoträdgård på sitt schema i tio veckor. Kliven de tagit under de här veckorna är mycket imponerande. Någon har gått vidare direkt till anställning, någon har fått sin hälsa utredd efter Tolgmodellen, någon har gått till SFI. Inget är sämre eller bättre än det andra. Olika är våra vägar att gå i livet.

Tolgmodellen flyttar hemifrån
Nu är det dags för Tolgmodellen att flytta hemifrån. De resultat vi ser här, är platsberoende. Nu behöver tranan pröva sina vingar och landa på andra platser. Först när modellen testats på fler orter och fler människor har haft praktik, praktisk svenska och hälsoträdgård på sitt schema kan vi se om modellen på riktigt kan göra skillnad genom sin ambition att se till hela människan.

Personligen är jag fortfarande övertygad om att det är just så. Att vi måste se till hela människan. Och det oavsett vem vi är och var vi kommer ifrån. För visst är väl inte du bara arbete? Eller bara din eventuella ohälsa? Visst finns det samband hos dig som går som ett nät mellan arbete, fritid, erfarenheter, orosmoln och förhoppningar?

Så. Med det lämnar jag med varm hand över erfarenheterna av att arbeta med Tolgmodellen till dig som vill ta vid i det holistiska arbetet. Oavsett om du är en utförare på plats i exempelvis en hälsoträdgård, en tjänsteman som vill testa nya vägar i arbetet med att minska utanförskap eller en arbetsgivare som vill utforska nya sätt att anställa personal. Det är för dig den här handboken finns.

 

Vi ses
// Ingela