I arbetet med förstudien växte en privatägd trädgård i byn Tolg kallad “Paradiset” fram till att bli den tänkta platsen för en framtida hälsoträdgård.  I samband med detta analyserades platsen utifrån forskning inom området trädgårdsterapi applicerat på målgruppen nyanlända. För dig som är intresserad av att få inblick i analysen av trädgården, finns den här nedan. Analysen har sedan fungerat som bas i att utforma verksamheten för pilotomgångarna av Tolgmodellen.

 

En paradisisk plats för återhämtning?
– analys inför start av Tolgmodellen

I den småländska byn Tolg, tre mil norr om Växjö, finns Paradiset. En privatägd trädgård som ibland används för att ta emot människor som behöver landa i vardagen, hitta sin väg framåt och vila för en stund i sällskap av naturen. Paradiset är platsen tänkt att fungera som hälsoträdgård för genomförandet av Tolgmodellen – en arbetsmarknadsinsats för nyanlända med fokus på att se till hela människan vid etablering.

Om trädgården

Paradiset  fungerar idag som såväl bostad som för mottagande av enskilda personer med behov att  vistas i en rofylld, rehabiliterande utemiljö. Ingen terapeutisk plan finns, men platsen kan definieras som en helande trädgård (Stigsdotter 2012). Trädgården har ett andligt underliggande tema, och därmed är de besökande ofta andligt intresserade. Enskild återhämtning i trädgården och meditationer i grupp är återkommande händelser. Fastighetens 1500 kvm är uppdelade i 29 olika rum. Det finns en promenadslinga som tar besökaren genom hela trädgården om hen vill, eller till en särskild plats för att stanna upp och insupa naturen på en av de många sittplatserna. Då trädgården är belägen på landsbygden, är miljön tyst. I anslutning till den finns skog och trots att landsvägen i ett väderstreck passerar utanför det två meter höga faluröda planket, så hörs endast några enstaka trafikljud. Detta är alltså en plats där tyst återhämtning kan ske i samverkan med naturen.

I Paradisets 29 rum ingår  såväl rum ute i trädgården, som byggnader. Några är privata, men de flesta skulle kunna användas i rehabiliteringssyfte för målgruppen. Många av rummen har en stark naturkänsla med till exempel  gamla fruktträd, stubbar, stenar och utblick mot skogen. Det finns uteateljé, utekök, viloplatser och aktivitetsplatser för olika typer av aktiviteter – enskilt eller i grupp. Illustrationen nedan visar trädgården i sin helhet, inklusive promenadslinga, byggnader och namngivna rum.

Bild 1; Skiss över trädgården Paradiset, dess rum och befintlig promenadslinga:  1.Vardagsrummet 2.Uteköket 3.Fikarummet 4.Kristallrummet 5.Evighetens rum 6.Återfödelsens rum 7.Soluppgångens rum 8.Vägvalets rum 9.Sovrummet 10.Balirummet 11.Tronen 12.Pyramiden 13.Ateljé 14.Solnedgångens rum 15.Möjligheternas rum 16. Laddningsrummet 17.Ceremoniplatsen 18.Tippin 19.Rökrummet 20.Stjärnornas rum 21.Utställningsrummet 22.Snickarboden(privat) 23.Krukrummet (privat) 24.Uteduschen 25.Utetoaletten 26.Redskapsboden (privat) 27.Vedboden (privat) 28.Bostad (privat) 29.Gäst – och aktivitetsrummet.


Målgrupp och behov

Målgruppen för projektet Grön landsbygdsintegration och därmed för pilotomgångar av Tolgmodellen är nyanlända (inom 3 år från uppehållstillstånd) i första hand inom etableringsuppdraget. Deltagarna är  i behov av arbetsmarknadsinsatser för att komma närmare en etablering i sitt nya hemland. Efter intervju med en person med god kännedom om målgruppen (hädanefter kallad “A”), har elva prioriterade behov fastställts (Se bilaga 2, samt Eriksson 2016a-c): Träna medveten närvaro, språkträning, känna känsla av sammanhang, bearbeta känslor, hämta kraft i naturen, känna egenmakt, bearbeta ångest, känna meningsfullhet, öva koncentrationsförmåga, hjärnvila, traumabearbetning. Målgruppen kan ha tendenser till psykisk ohälsa, men har i så fall ännu inte sjunkit djupt i den. Insatsen med rehabilitering i naturmiljö skulle därmed göras delvis i ett förebyggande syfte.

Av de uppräknade behoven ser jag följande tre som primära:

  1. Traumabearbetning
  2. Känna känsla av sammanhang
  3. Språkträning

 

Behov 1; Traumabearbetning
Röda Korsets nyligen publicerade rapport visar att i princip alla nyanlända har ett trauma att bearbeta (Röda Korset 2016) och därför anser jag detta  behov vara ett av de tre primära. Jag tänker att det är grundläggande att ta hänsyn till och om vi inte tar hand om bearbetningen när människor är nya i sitt hemland, kommer det att bli ett samhällsproblem framöver med människor som kraschar på grund av obearbetade trauman.
 
Behov 2; Känna känsla av sammanhang
I min intervju framkom det att målgruppen har stort behov av att både sysselsätta sig och av sammanhangskänsla (Eriksson 2016c). Min intervjuperson, kallad “A”, poängterade att det är viktigare för målgruppen att träffa många svenskar än att träffa många i sin egen situation. Detta beror förmodligen på att många ännu inte sjunkit så djupt i sin psykiska ohälsa, utan därmed har ork att umgås med andra människor. Detta kan kopplas till Patrik Grahns behovspyramid i teorin om stödjande miljöer (Bengtsson och Grahn 2014). Målgruppen anser jag befinna sig i nivå tre – aktivt deltagande, så ork att göra något finns. (Eriksson 2016a, Bengtsson och Grahn 2014)  För målgruppen finns ett starkt fokus på att etablera sig och skapa ett sammanhang i det nya hemlandet, snarare än att få ett sammanhang i en diagnos. Känna känsla av sammanhang blir därmed ett prioriterat behov här.

Behov 3; Språkträning
Då individerna i målgruppen är nyanlända, känns språkträning som ett självklart behov att prioritera. För att en etablering ska kunna ske, behöver det nya språket läras in i alla faser och alla aktiviteter. Följden av detta blir att språkträning såväl blir ett övergripande tema som ett grundläggande specifikt behov. Språket är även något som A poängterar i min intervju som mycket viktigt (Eriksson 2016c).

 

Zoner och aktiviteter

Anna Bengtssons zonindelning (Bengtsson 2015) kan användas för att optimera trädgården och aktiviteter för målgruppen i detta sammanhang. Enligt Bengtssons forskning är det positivt att koppla samman de olika zonerna med varandra: inomhusmiljön med utsikt mot det som finns utanför (zon1), med övergångszonen mellan inne och ute (zon 2), med närmsta utemiljön (zon 3) och med miljön i närområdet (zon 4) (Ibid).  Modellen med de fyra zonerna kan användas för att identifiera befintliga eller utvecklingsbara kvalitéer i kontakten med utemiljön för de patienter som vistas i dem, med brukarens behov i centrum. Zonerna i Paradiset är inte alltid helt tydliga, framförallt är det zon 2 som är oklar i hur man ska tolka att den sträcker sig. Antingen tänker man att den innehåller endast uteköket eftersom det är det enda som har tak, det skulle i så fall innebära att zon 1 och 2 separeras med en del av zon 3 emellan. Eller inkluderar man även en del av “vardagsrummet” som löper mellan aktivitetsrummet och uteköket i zon 2. Detta trots att det inte är en klassisk övergångszon. Jag väljer att tolka in zon 2 enligt alternativ nummer två, alltså med en del av vardagsrummet eftersom det blir en bättre helhetskänsla och för att det innehåller en sittplats i anslutning till byggnaden med utsikt över trädgården. Zon 2 kan dock sägas vara begränsad under kallare årstider. Om man skulle tillföra en inglasning av vardagsrumsdelen, skulle det naturligtvis bli en starkare zon 2 att använda i alla väder, alla årstider. Då skulle också uteköket förflyttas i zondefinition och istället bli en del av zon 3. 

Bild 2: Paradisets zoner med förklaring.

 

Att aktiviteter är viktigt fastställs både i litteratur (Eriksson 2016a, Bengtsson och Grahn 2014) som i min intervju med “A” (Eriksson 2016c). Varje zon kan ha många aktiviteter och om Paradiset ska användas i ett rehabiliterande syfte bör aktivitetsövningar preciseras för varje zon. I tabellen nedan ges förslag på en aktivitet per zon och prioriterat behov. Viktigt är också att individanpassa såväl aktiviteter som hela vistelsen. Det kan exempelvis göras utifrån Howard Gardners teori om Multipla Intelligenser, vilken innebär att vi alla har nio olika intelligenser. Beroende på talang, kulturtillhörighet  och inövade färdigheter har de utvecklats i olika grad(Boström 2013). Jag anser att individanpassningen är central för en god rehabilitering, vilket också påpekas i litteratur (Eriksson 2016a och c, Schmidtbauer m.fl. 2005). Tyvärr framkommer det i min intervju med A att det idag oftast inte är möjligt att individanpassa (Eriksson 2016c). Därmed blir det än viktigare att ta hänsyn till det när en återhämtande/ rehabiliterande insats genomförs.

Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4
Trauma-

bearbetning

Meditation inomhus Samtalscirkel vid måltider i uteköket Måla vid uteateljé. Meditation i skogsbryn
Känsla av sammanhang Plantera växter, diskutera erfarenheter Samtal vid aktiviteter, t.ex. laga lunch tillsammans Gemensam skördedag av t.ex. äppel Lära känna nya miljöer/människor genom utflykter i närområdet.
Språkträning Ta in naturen – diskutera vad olika saker heter Skapa en blombukett  Skötsel av rabatter, med syfte att lära sig vad  verktyg /växter heter på svenska. Samtal vid skogspromenad

Tabell 1: Exempel på aktiviteter i zon 1-4 baserat på målgruppens tre primära behov.

 

Från helande trädgård till hälsoträdgård

Exempelbilder från trädgården och angränsande natur.

I litteratur används såväl begreppet terapiträdgård (Stigsdotter 2012) som hälsoträdgård (Bengtsson och Grahn 2014) för en utemiljö där man aktivt vill främja människors tillfrisknande. Även begreppet “rehabträdgård” används, t.ex. i Alnarps rehabträdgård. “Hälsoträdgård” klingar för mig mer positivt än både “terapiträdgård” och “rehabträdgård”, så hädanefter använder jag  mig av det uttrycket. Innan Paradisets trädgård kan användas som just hälsoträdgård, finns några saker att utvärdera effekten av: Trädgården innehåller mycket konst, producerad av ägarinnan. Konstverk kan uppfattas olika av olika personer (Stigsdotter 2012) och innan en rehabiliteringsinsats kör igång bör konstverkens effekt analyseras för upplevelsen av trädgården. I dagsläget finns, då detta är en privat trädgård, inga terapeuter knutna till platsen. Om platsen skulle börja användas som hälsoträdgård, är det optimala att både  vit och grön kompetens kopplas in för att skapa de bästa förutsättningarna för individen, såsom rekommendationer görs inom området (Stigsdotter 2012, Schmidtbauer m.fl. 2005). I det strategiska arbetet är det viktigt att se hur platsen kan appliceras till målgruppens behov. Mina slutsatser i denna text kan ses som en del men inte en heltäckande analys av detta. T.ex. bör flera personer målgruppen möter vara svensktalande för att främja sammanhangskänsla. Värt att ha i åtanke är även att platsen har tydliga andliga inslag. Dessa är subtila, men kan ändå påverka upplevelsen i trädgården.

Låt oss nu gå in på hur platsen “Paradiset” kan användas för att möta målgruppens behov med avstamp i hur den ser ut idag. I områdets litteratur, finns det rekommendationer att applicera nio designkriterier vid formgivningen (Stigsdotter 2012) Förvisso, poängteras det där att man tagit hänsyn till brukare med stressrelaterade sjukdomar och inte till nyanlända. Jag anser dock att de nio kriterierna kan användas även här och för de tre behov jag identifierat ovan. Utemiljöns användning och kvalitéer, tidigare inbyggt i en tabell (bilaga 2) vävs in i analysen av designkriterierna, namngivna av Stigsdotter (2012).

 

  1. Den rumsliga uppbyggnaden

Paradiset uppfyller mycket väl detta första kriterium eftersom platsen upplevs såväl som en helhet som skild från omgivningen. Trädgården har golv, väggar och tak i olika material. Exempel är golv av gräsmatta eller singel, väggar av falurött plank, höga buskar /klätterväxter och tak av naturens trädkronor eller byggt av trä/plast. Utvecklingsbart  är att bygga en inglasad miljö i anknytning till aktivitetshus eller utekök, så att man kan ta del av naturen alla årstider enklare och därmed förstärka zon2. Även vatten i någon form skulle ge en extra dimension till platsen, det saknas i princip helt idag – förutom ett mindre fågelbad.

 

2. Levande byggnadsmaterial

Trädgården består av en mängd olika växter och det finns något för varje årstid. Kriteriet att det ska finnas mycket och varierat  grönt i en terapiträdgård anser jag vara mer än väl uppfyllt. Eftersom platsen också har tydlig närhet till skogen, samt naturliga inslag, finns även dimensionen av känslan att vara en del av naturen.

 

3. Lätt att tolka

Att trädgården har fokus på helande är tydligt. Däremot kan det vara svårt att tolka vad man får och inte får göra i trädgården, då den känns mer som besöksträdgård än arbetsträdgård. Om platsen ska användas som en hälsoträdgård är det viktigt att vad man som brukare kan och får göra i trädgården.

 

4. Trygghet

Avgränsningen från omvärlden är mycket tydlig och det finns ingen risk att någon annan kan titta in eller störa under besöket. Det finns stor möjlighet att vara för sig själv, men även att samtala inom gruppen. Avskärmningen är i flera nivåer – först ett plank ut mot vägen, sedan träd/buskar/rabatter/rum som mjukar upp inifrån sett. Det skapar en gemytlig och trivsam känsla. Kriteriet trygghet anses därför vara uppfyllt.

 

5. Nivåer av krav

Detta kriterium bygger på Patrik Grahns teori om stödjande miljöer, som  påvisar sambandet mellan individens psykiska kraft och vad hen vill/orkar utföra i naturmiljöer (Eriksson 2016a, Bengtsson och Grahn 2014). Grahns behovspyramid är indelad i fyra nivåer, från bas till topp; inåtriktat engagemang, emotionellt deltagande, aktivt deltagande och utåtriktat engagemang (Ibid). Då trädgården redan är byggd, blir pyramidens nivåer något som får appliceras i efterhand. Som tidigare nämnt, anser jag att målgruppen inledningsvis finns i nivå tre i behovspyramiden. Dock, kan kraften naturligtvis variera från individ till individ i en grupp och även inom varje individ från dag till dag, vilket även poängteras av Bengtsson och Grahn (2014). Det leder till att alla nivåer ändå bör finnas i miljön, vilket jag också anser att det gör. Exempel är inåtriktat engagemang i solnedgångens rum eller sovrummet, emotionellt deltagande i soffan i kristallrummet, aktivt deltagande i någon av växtplatserna i trädgården samt utåtriktat engagemang i uteköket eller fikarummet. I anpassningen av krav, kan även teorin om Multipla Intelligenser kopplas (Eriksson 2016a , Boström 2013). Den kan främja individanpassning utifrån varje människas talang och behov.

 

6. Mental och fysisk tillgänglighet

Trädgården har en stark variationsrikedom i såväl material, som platser att vistas i och den har en stark mental tillgänglighet. Det finns både många sittplatser och många intresseväckande ytor som den enskilda individen kan titta närmare på. Man ser inte allt på en gång, utan lockas ständigt vidare i att se vad som finns bakom nästa krök om man vandrar den promenadslinga som finns. Begränsande och känsligt skulle eventuellt, konstverken som är placerade i trädgården kunna vara. Beroende på erfarenheter och psykisk kraft kan de antingen främja eller hämma individens tillfrisknande. Tidigare erfarenheter av besökare i den helande trädgården, är dock att oavsett nivå av psykisk ohälsa uppskattas trädgården i dess helhet och även i detaljer som återfinns i konstverken. Den fysiska tillgängligheten är dock lite mer begränsad. Trädgården är inte anpassad för funktionshindrade och om någon deltagare har nedsatt fysisk förmåga behöver en grundlig analys  göras för att hen ska kunna njuta av trädgården så mycket som möjligt. Det gäller såväl promenadstigens utformning, som odlingsbäddar, som tillgängliga viloplatser. Om stark psykisk ohälsa eller funktionsvariationer återfinns i deltagargruppen bör trädgårdens tillgänglighet tas i beaktan.

 

7. Flexibilitet och delaktighet

Trädgården kan vid första anblick anses vara “färdig”, men vid närmare titt ser man skaparmöjlighet för deltagarna. Detta kan ske på olika sätt: dels kan man vara med vid skötsel av de olika platserna ;att så, rensa ogräs, odla grönsaker, kratta med mera. Dels finns ett “möjligheternas rum”(se karta ovan, nr.15) – en orörd plats i trädgården där deltagarna utifrån egen förmåga och ork kan skapa något som vid behov skulle kunna bli bestående i trädgården. Kriteriet anser jag därmed vara uppfyllt.

 

8. Upplevelsekaraktärer

Detta kriterium baseras på Patrik Grahns forskning om att det finns åtta olika karaktärer människor värderar högst i naturen. Beroende på vilken litteratur man läser, kan namnen på karaktärerna variera. Jag använder mig här av följande namn: rofylld, vild, artrik, rymlig, öppen, privat, social och kulturell (Schmidtbauer m.fl. 2005, Grahn 2010) Samma plats kan inrymma flera karaktärer, eller rymmer den endast en. Beroende på vilken kraft och identitet  individen har, varierar behovet av att vistas i de olika karaktärerna (Eriksson 2016a, Schmidtbauer m.fl. 2005 samt Grahn 2005).

Ulrika Stigsdotter (Stigsdotter 2012)påvisar att några karaktärer är viktigare att uppfylla än andra när det gäller stressrelaterade sjukdomar. Då den aktuella målgrupp för Tolgmodellen förmodligen inte har den typ av diagnos, tänker jag att alla åtta olika karaktärer kan bli aktuella. I Paradisets trädgård finns alla åtta karaktärerna representerade. Exempelvis finns rymlig och vild vid skogsbrynet i solnedgångens rum, socialt i uteköket, kulturellt i odlingsbädd och gamla fruktträd samt i objekt samlade från ägarinnans resor. Vidare kan karaktären privat appliceras på olika enskilda sittytor eller i möjligheternas rum, karaktären öppen i vardagsrummet. Sist – och kanske starkast representerad är karaktärerna rofylld och artrik. De genomsyrar hela trädgården på grund av sitt helande fokus och den stora variationen i växter. Vid en terapeutisk användning av trädgården, kan vid behov närvaron av karaktärerna analyseras ytterligare, men för nu anser jag att designkriteriet är uppfyllt.

 

9. Naturbaserade aktiviteter

Platsen kan erbjuda aktiviteter året runt, om än i begränsad form under den kallaste årstiden. Här finns alltid möjlighet till exempelvis kreativt skapande (uteateljé, utekök), samtalscirklar (tippin, soluppgångens rum) och trädgårdsskötsel (sådd, skötsel, skörd, snöskottning). Beroende på behov, kan nivå på aktivitet och krav anpassas, aktiviteterna kan vara av direkt eller symbolisk karaktär. Det nionde kriteriet är alltså uppfyllt.

Uppfyller då de nio kriterierna även de tre primära behoven hos målgruppen? Ja, det tycker jag. Inte alla tre behov i alla nio kriterier, men sammanlagt kan de tydligt ingå. Traumabearbetning genom att vistas i vissa rum (solnedgångens rum t.ex.) och bara vara i den tysta naturen. Språkträning genom aktiviteter och diskussioner i alla rum och genom att lära sig svenska namn på olika material och växter. Behovet känsla av sammanhang kan främjas t.ex. genom matlagning i uteköket eller genom att så ett frö av en växt man känner till från sitt hemland och därmed knyta ett band från det gamla till det nya i livet. Det kan också göras genom att de man möter i trädgården har ett varierat ursprung och kopplingar till det nya hemlandet. Fler aktiviteter kopplat till behov nämns i tabellen ovan.

 

Varsam och inspirerande design

I utformningen av en hälsoträdgård förespråkas en kombination av varsam och inspirerande design (Bengtsson och  Grahn 2014). Den varsamma designen har i huvudsak ett praktiskt fokus, t.ex. att man ska kunna vistas i trädgården även om man är rullstolsbunden – att trädgården är tillgänglighetsanpassad och trygg. “Paradiset” har brister sett från ett tillgänglighetsperspektiv, då trädgården inte alls är anpassad efter fysiska funktionshinder. Om personer med behov av detta ska vistas i trädgården, bör detta utvecklas – såsom jag nämner ovan inom designkriterium 6. Andra dimensioner av den varsamma designen uppfylls dock: Trygghet i trädgården som en avskild och rehabiliterande plats – både när det gäller trädgården som helhet och i enskilda rum, med avskilda platser för återhämtning. Det finns möjlighet att vistas under tak (utekök) och inomhus (aktivitetsrum). Det går att vistas i trädgården i alla årstider och i alla väder, så länge man är utrustad med bra kläder förstås. En inglasad zon 2 skulle, som tidigare nämnts, tillföra mycket till detta.  

I trädgården kan man enkelt orientera sig om man väljer att gå promenadstigen då den är tydligt utmärkt med pilar, vilket även det kan kopplas till en varsam design (Ibid). Stigen har både intressanta delmål och upplevelser innehållande växter, dofter och sittplatser året runt. Det som kan behöva utvecklas är information om vad man kan/får göra i trädgården. Får jag plocka en blomma? Måla en stund i uteateljén? Det går inte idag att förstå bara genom att vistas i trädgården, så det behöver förklaras för varje deltagare. Flera “landmärken” finns i trädgården och längs promenadstigen, t.ex. tronen, pyramiden och fikarummet (se karta ovan), vilket också är viktigt i en varsam design (Bengtsson och Grahn 2014).

Den inspirerande designen har andra värden i fokus – här är det att gynna tillfrisknandet och attraktivitet att vistas i som man poängterar (Bengtsson och Grahn 2014). Naturkaraktärerna lyfts som viktiga att applicera, precis som i Stigsdotters designkriterium nummer 8. Som tidigare nämnt anser jag att de åtta karaktärerna alla finns i trädgården, vilket också gör att alla tre primära behov hos målgruppen kan främjas.  Något som kan ses som en utmaning i den inspirerande designen är den sociala delen. Trädgården andas mycket tydligt helande och rekreation, så en sprudlande aktivitet för att t.ex. främja språkutveckling kan vara svår att få till. Även tomtens storlek, endast 1500kvm, gör också att ytan är begränsad och rummen blir ganska små. Det signalerar stark trygghet med skapar inte så stora ytor för t.ex. grönsaksodling eller sociala ytor. Aktiviteter med detta får istället i huvudsak ske i zon 4; området runtomkring trädgården. I byn finns både sociala ytor (idrottsanläggningar och sommarrestaurang) och stora odlingar (andelsjordbruk och traditionella gårdar), så det är egentligen inte något större bekymmer – kanske kan det till och med vara en fördel att skapa en större sammanhangskänsla än trädgården ibland för målgruppen eftersom de befinner sig ganska högt i behovspyramiden? Naturligtvis måste man titta på varje individs behov i samband med detta, men det kan finnas i bakhuvudet för en möjlig aktivitet då och då.

 

Sammanfattande diskussion

Platsen Paradiset kan efter denna analys sägas ha goda förutsättningar för att bli en hälsoträdgård för målgruppen nyanlända (inom 3 år från uppehållstillstånd) i första hand inom etableringsuppdraget. Det är en stödjande miljö som redan i nuläget har helande som inriktning för de som kommer till platsen.  Men visst finns det saker möjliga att utveckla, tydligast är en förstärkning av zon 2 för att främja närheten till trädgården i alla väder och under alla årstider. Annat att ta noga hänsyn till är exempelvis befintlig konst och tydligare förmedling av vad man kan/får göra som besökare. En svårighet kan vara att det är en privatägd och inte offentligt ägd trädgård, vilket kan begränsa tillgängligheten för målgruppen. Att platsen ligger på landsbygden är även det något som kan försvåra omständigheterna, kanske kan det vara svårt att ta sig dit? När man väl är på plats, tror jag dock att placeringen är en fördel eftersom platsen är en mycket tystare miljö än om den funnits i tätbebyggt område. Naturen blir det dominerande sällskapet. I det stora hela anser jag att platsen “Paradiset” kan fungera väl för målgruppens enligt mig främsta behov; traumabearbetning, språkträning och känsla av sammanhang. Dess redan nu inriktning på helande är till stor hjälp i ett framtida arbete och trädgården innehar såväl alla åtta naturkaraktärer som olika kravnivåer.

Slutsats

Efter analys av trädgården “Paradiset” anses detta vara en lämplig plats att fungera som hälsoträdgård för deltagare i pilotomgångar av Tolgmodellen. Eftersom det är just pilotomgångar, bör utvärdering ske löpande och i samråd med flertalet aktörer fastställa att platsen och upplägget där främjar deltagarnas behov.

 

 

Bilaga 1:  Källor

Tryckta källor

  • Bengtsson, A (2015) From experiences of the outdoors to the design of healthcare environment – A phenomenological case study at nursing homes. Diss, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp
  • Bengtsson, A. och Grahn, P. (2014). Natur och trädgård i ett vårdsammanhang i Wijk. H. (red) Vårdmiljöns betydelse. Studentlitteratur. Sid 229-254.
  • Grahn, P. (2005) Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar i Johansson, M & Küller, M(red) Svensk Miljöpsykologi, Studentlitteratur Lund.
  • Grahn, P. (2010) Därför mår vi bra i natur och trädgård”i Grahn, P. & Ottosson, Å. Trädgårdsterapi: Alnarpsmetoden: Att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. Stockholm, Bokförlaget Bonnier Existens
  • Schmidtbauer, P., Grahn, P. & Lieberg, M. (2005) Tänkvärda trädgårdar. Stockholm: Formas.
  • Stigsdotter, U. (2012). Terapiträdgårdar – evidensbaserad design. Socialmedicinsk tidskrift 3
    Otryckta källor
  • Boström, LG (2013): Lärande för alla sinnen Ebok AxplockElib, Kap1. https://delivery-33.elib.se/LibraryReader/read/35dc033d-a465-4b65-bb47-e0f2704afdc7/10 14317/sv?Value=1014317/#/locations/1009 Hämtad 2016-10-10
  • Eriksson, I (2016a) Uppgift A, Trädgårdsterapi ht 2016, SLU Alnarp
  • Eriksson, I (2016b) Uppgift B, Trädgårdsterapi ht 2016, SLU Alnarp
  • Eriksson, I (2016c) Uppgift C, Trädgårdsterapi ht 2016, SLU Alnarp
  • Röda Korset, Röda Korsets högskola(2016). Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Röda Korsets Högskolas rapportserie 2016:1. Hämtad 2016-11-14 via www.redcross.se

 

Muntliga källor

  • Intervju med A, Arbetsförmedlare 20161115

 

Bilder

Foton från trädgården är publicerade med tillstånd av Hillebil Andersen

 

Bilaga 2: Tabell kring målgruppens behov kopplat till utemiljön
Målgruppens behov Utemiljöns användning Utemiljöns kvalitéer Naturdimension
Träna medveten närvaro
  • Avslappning i skyddad miljö
  • Sitta still utomhus
  • Sittyta för gemensam avslappning
  • Sittplats i avskildhet
  • Rofylld, skydd
Språkträning
  • Trädgårdsarbete med andra
  • Plocka blommor/ göra buketter
  • Rabatter, gångar, grönsaksodling,
  • Utemiljö med  bord & stolar
  • Social, artrik
Känna känsla av sammanhang
  • Skötsel av grönsaksodling
  • Samtalscirkel ute
  • Grönsaksland
  • Gräsyta/uteplats
  • Artrik, social
Bearbeta känslor
  • Måla utomhus
  • Uteateljé
  • Rofylld, natur
Hämta kraft i naturen
  • Sittplats med vy över naturvidder
  • Inrättad viloplats
  • Vild natur
  • Rymd
Känna egenmakt
  • Så frö
  • Odlingsbädd,
  • Rabatt
  • Social, kultur
Bearbeta ångest
  • Gräva i jorden
  • Vandra i natur
  • Planteringar
  • Vild natur
  • Skydd
Känna meningsfullhet
  • Plantera och sköta om växter
  • Blomsterrabatt, grönsaksodling, träd
  • Skydd, social, kultur
Öva koncentrations- förmåga
  • Förbereda mark för sådd
  • Grönsaksland
  • Artrik
Hjärnvila
  • Betrakta naturen, sittandes på en stubbe/sten
  • Vild natur med stenar, träd, vatten
  • Natur
Traumabearbet-ning
  • Meditera utomhus
  • Yta för grupp- /enskild meditation
  • Skydd

Tabell 2: Exempel på användning av naturmiljö kopplat till målgruppens behov, utemiljöns kvalitéer samt naturdimension.