Från idé till modell

Allt börjar naturligtvis med en idé. Här får du en liten inblick i Tolgmodellens utveckling från tankefrö via förstudie till modell.

Året var var 2015. Vi såg flyktingströmmarna med människoöden möta komplexa system. Vi var några av alla de som ville göra skillnad. Vi reflekterade över behovet av att ta emot de människor som kom på ett fungerande sätt oavsett bakgrund. Vi bestämde oss för att skapa en modell vars mål skulle vara att se till hela människan vid etablering. Vi såg vår möjlighet i vår by som är innovativ och aktiv.

Kombinationen som möjlig väg?

Integrationsfrågan är komplex och vår erfarenhet sa oss att det ofta satsas på insatser med fokus på endast en sak. Vi ville undersöka om det var möjligt att göra på ett annat sätt. Vår tanke var att kombinera fokus på arbete, utbildning och hälsa för nyanlända i en och samma insats. Vår tro var att både individen och samhället skulle gynnas av ett mer holistiskt tankesätt i etableringsarbetet.

Våra idéer kretsade till en början kring snabbspår (arbete), grön rehabilitering (hälsa) och företagarskola (utbildning) – alla tre etablerade insatstyper runtom i landet var för sig, men inte som kombination. Vi ville ta reda på om de här tre områdena kunde fogas samman till en kombinationsmodell och vi ville undersöka om det skulle vara möjligt att genomföra insatsen på landsbygden. Med landsbygdsfokuset kom också de gröna näringarna att bli en naturlig infallsvinkel för vårt undersökande arbete.

Pilotorten skulle vara byn Tolg  -belägen i Växjö kommun i Kronobergs län i Småland. Alla vi initiativtagare till Tolgmodellen är Tolgbor, därför föll det sig naturligt att testa idén här. Vår ambition var att modellen skulle kunna förankras lokalt men appliceras nationellt.

Här finns vi!

Byn som plattform

Som många byar på den svenska landsbygden är Tolg en homogen by vad gäller invånarnas etnicitet. Integration av utlandsfödda svenskar tänkte vi därmed skulle kunna bli något berikande både på kort och lång sikt. Vi såg att det åtminstone i teorin fanns möjlighet att implementera de tre ingående delarna i vår tänkta kombinationsmodell i byn. Vi såg att nya kompetenser och även nya företag kunde komma att uppstå ur ett initiativ som detta i en by som redan präglas av en stark entreprenörsanda. Projektet skulle kunna öka byns livs- och attraktionskraft än mer.

I byn finns flera företag inom skilda branscher som vi tänkte kunde bli aktuella att involvera i arbetet. Vi bedömde att här redan fanns möjlighet att erbjuda deltagare i projektet rekreation, utbildning och arbetslivserfarenhet. Det som behövdes var tid för att undersöka vilka möjligheter som fanns för att foga samman de olika delarna till en modell. Det skulle också avgöra om Tolg verkligen var den rätta platsen för att genomföra projektet.

Skulle det gå rent praktiskt att få ihop en modell med fokus på arbete, hälsa och utbildning på en och samma gång? Vad sa forskningen inom exempelvis området grön rehabilitering? Vilka befintliga initiativ fanns att inspireras av? Vilka behov såg offentliga och privata aktörer att det fanns att arbeta mot framöver? Hur var de redan befintliga snabbspåren upplagda ur ett egenföretagar- och språkträningsperspektiv? Frågorna var många så efter ett ja från Leader Linné Smålands  styrelse till att genomföra en förstudie började vi på riktigt undersöka möjligheterna.

Förstudiens utgångspunkter

Förstudien Grön landsbygdsintegration startade i september 2016 och pågick sedan i åtta månader. Nedan ser du de mål som var formulerade i projektplanen.

Mål på kort sikt

  • Definiera området: vad kan sammanfogas av befintliga initiativ och i vilket geografiskt område ska pilotmodellen utföras?
  • Undersöka logistiklösningar; transport till och från platsen för framtida deltagare.
  • Ta fram en modell för integration inom gröna näringar, baserat på forskning om grön rehabilitering, erfarenheter från snabbspår och företagarskola. Modellen ska förankras lokalt och ska efter senare pilotprojekt vara applicerbar på andra platser i landet.
  • Definiera aktörer och kontakta aktuella praktikplatser för genomförande av koncept.
  • Definiera storlek på målgruppen.
  • Inventera möjliga bostäder i aktuellt område.
  • Formulera ansökan för projektgenomförande och undersöka möjliga samarbetspartners för långsiktig finansiering.
  • Undersöka betydelsen av könsroller hos tänkt målgrupp för deltagande i modellen.

Mål på lång sikt

  • Fler nyanlända svenskar i arbete.
  • Få fler nya svenskar att intressera sig för att bosätta sig och arbeta på landsbygden.
  • Fler nya företag på landsbygden.
  • Ökad förståelse för andra och minskad främlingsfientlighet på landsbygden.
  • Minskade sjuktal med koppling till traumatiska upplevelser.

Målgrupp

Förstudiens målgrupp var främst de som kunde vara med och bidra till ett genomförande av ett framtida pilotprojekt –  det vill säga aktörer som arbetar med etablering, grön rehabilitering, nyföretagande etc. För att en fortsättning och ett genomförande skulle kunna ske var också företag, sockenråd och invånare i närområdet målgrupper. I första hand ville vi verka på lokal nivå, men en förhoppning har redan från början varit  att modellen även ska kunna appliceras nationellt. Därför blir även nationella aktörer, såväl offentliga som privata över hela landet framtida målgrupper.

I förlängningen, alltså vid ett genomförande, blir målgruppen nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen på den ort modellen genomförs.

Upptäckter under förstudien

En stor del av förstudien gick till research, studiebesök och förankring lokalt. Modulerna i den tänkta modellen anpassades efter både de behov Arbetsförmedlingen såg och de praktiska möjligheter som fanns hos aktuella praktikplatser. Vi har tagit hänsyn till forskningsresultat, men byggt ihop en egen modell som bakar samman fler parametrar än generellt.

Alnarps rehabträdgård var en av platserna som besöktes under förstudien.

Glädjande nog kunde vi under förstudiens arbete konstatera att det fanns både kompetens och vilja i byn Tolg att genomföra pilotomgångar i alla delar av den modell vi byggde upp. Under hela projekttiden har förstudiens tankar bemötts mycket positivt, såväl av privata som offentliga aktörer. Vi kunde konstatera att många med oss tyckte att det var viktigt att se till hela människan istället för att arbeta med isolerade delar. Den största framgångsfaktorn i förverkligandet av vår idé är utan tvekan samverkan mellan olika aktörer och den goda viljan att skapa något bra för andra.

Genom research och dialog kring grön rehabilitering/utbildning/arbete insåg vi att det inte var så stort behov av snabbspår inom det här området. Istället kom vår modell att rikta sig till en bredare erfarenhetsbakgrund inom gröna näringar. Lantbrukare och självhushållare var exempel på framtida deltagare. Detta innebar också att vi gjorde en justering inom utbildningsdelen – istället för att rikta in oss på en företagarskola, blev inriktningen gröna näringar, praktisk svenska och samhälle.

Flera andra som driver projekt och som vi kommit i kontakt med har vittnat om svårigheter att få deltagare till sina insatser. Därför lades vi stor vikt vid att under förstudien kontinuerligt stämma av material och tankar kring rekrytering och målgrupp med den lokala Arbetsförmedlingen. På så sätt hoppades vi tillsammans hitta en väg till att testa ett nytt koncept och i längden implementera det i större skala om modellen visade sig fungera tillfredsställande.

Något vi erfor under förstudien var att det på lokal nivå inte fanns så stor kunskap om grön rehabilitering. Projektledare sammanställde därför en kunskapsöversikt, som kan användas för att få en grundkunskap kring teorier och om applicering. 

Vad gäller psykisk ohälsa hos framtida deltagare kom projektledare, i samråd med Arbetsförmedlingen och genom researcharbete kring aktuell forskning, fram till att det främst är personer som inte sjunkit så djupt i sin psykiska ohälsa som skulle vara aktuella deltagare. Detta gör att modellen i viss mån arbetar i ett förebyggande syfte, vilket vi tror är positivt både på individ- och samhällsnivå.

Den största erfarenheten från förstudien är att vi tydligt kunde se att vår tanke att se till hela människan vid etablering gick att genomföra som ett konkret verktyg och att modellen matchade ett behov som Arbetsförmedlingen såg. Modellen kom till slut att bestå av tre delar, där alla är lika viktiga: arbetsplatspraktik, praktisk utbildning i svenska och samhällsfrågor samt vistelse i en hälsoträdgård.

Transport en stor utmaning

Under förstudiens gång har vi som del i etableringsarbetet undersökt framtida boendemöjligheter för deltagarna på landsbygden i den ort projektet planerade att genomföras. Även transporten av deltagarna från deras hemort till byn där de skulle ha sina aktiviteter har krävt sin planering. Båda frågorna en utmaning för att få till så att det fungerar för såväl ett pilotprojekt som på lång sikt. Arbetet vad gällde att hitta möjliga framtida boenden togs över av Tolg Sockenråd och transporten av deltagare visade sig vara just den utmaning vi trodde att den skulle vara. Ingen naturlig samåkning eller kollektivtrafik fanns att tillgå för framtida deltagare, så en transportkostnad behövde finnas i budgeten för projektgenomförande.

Även könsrollernas betydelse vid ett genomförande diskuterades med såväl Arbetsförmedlingen som med projektgruppen och det arbetslag som blev aktuellt för ett genomförande. Alla parter var överens om att grupp och individ gagnas av att både kvinnor och män välkomnas att delta.

Tolgmodellen blev resultatet

Det konkreta resultatet av förstudien är Tolgmodellen, vars syfte är att se till hela människan vid etablering. Praktik, utbildning och hälsofrämjande insatser i natur sammanfogas till en kombinationsmodell där en grupp nyanlända, inskrivna på Arbetsförmedlingen kan vistas i byn Tolg fyra dagar i veckan i tio veckor. Schemat är uppbyggt så att teoretiska pass genomförs på förmiddagen. Eftermiddagarna är av praktisk eller återhämtande karaktär.

I Tolgmodellen finns ett utbildningspaket, ett praktikpaket och ett hälsofrämjande paket. Utbildningspaketet, det vi kallar praktisk svenska, har i pilotomgångarna genomförts i Frunas hage  där det både finns lokaler lämpliga för klassrum och ytor lämpliga för praktiska moment.

Praktikdelen i modellen är lite annorlunda uppbyggd än en traditionell praktik. Den är framtagen i samråd med företagare i byn och innebär att man har få tillfällen per vecka med praktikanter, men däremot mer än en praktikant per omgång hos sig.

I Tolgmodellen har deltagarna även schemalagd tid i en hälsoträdgård. Aktiviteterna bygger på forskning inom trädgårdsterapi och ska ses som en hälsofrämjande åtgärd. Aktiviteterna anpassas utifrån gruppens behov, men generellt kan man säga att tiden i hälsoträdgården inte är prestationsbaserad utan snarare fokuserad på att man ska ha möjlighet att återhämta sig från det man varit med om i livet. Platsen för detta är i pilotomgångarna den trädgård som Hillebil Andersen byggt upp under 20 års tid

I hälsoträdgården är det fokus på återhämtning snarare än på prestation. 

Tolgmodellens olika moduler är var och en möjlig att anpassa efter individ och grupp. Viktigt är dock att alla grupper alltid har alla tre moduler på sitt schema. Deltagarna vistas i Tolg fyra dagar i veckan i tio veckor. Den femte dagen är avsatt för eget arbete med exempelvis arbetssökande. Till detta kommer intervjuer före och efter insatsen. Insatsen och schemat har utgått från Arbetsförmedlingens tänk kring tremånadersinsatser, vilket framkommit genom diskussioner kring behov och möjligt genomförande.

Gruppstorleken för varje omgång är 5-8 personer. Den har stöd i forskning inom naturunderstödd rehabilitering, är lagom för att kunna genomföra aktiviteter i hälsoträdgården och för att undervisa samt göra studiebesök inom utbildningspaketet.

Tolgmodellen är ett helhetskoncept, så de deltagare som är tänkta att vara med, ska bedömas kunna vara med i alla delar. Deltagarna kan ha viss psykisk ohälsa, men har i så fall inte sjunkit så djupt att de är sjukskrivna. Insatsen blir därmed till viss del förebyggande. Den ska ses som en hälsofrämjande insats snarare än en rehabiliterande.

Deltagargruppen sammanställs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, arbetslaget i Tolg och bygger självklart på intresse från nyanlända inskrivna på den lokala Arbetsförmedlingen. Efter diskussion med Arbetsförmedlingen, har målgruppen för insatsen inledningsvis beslutats vara nyanlända (inom 3 år från uppehållstillstånd) i första hand inom etableringsuppdraget. Det skall vara personer med erfarenhet/vilja inom området oavsett utbildningsbakgrund. Lågutbildade lantbrukare är ett exempel på möjliga deltagare. Som helhet är detta en insats med inriktning gröna näringar/landsbygdsintegration. Alla deltagare kommer kunna pröva på arbetsuppgifter och utveckla sin arbetsförmåga inom gröna näringar i utbildningspaketet och i hälsoträdgården.

Dags för pilotomgångar

Förstudien avslutades i maj 2017 och fyra månader senare startade pilotprojektet med genomförandeomgångar. Pilotprojektet Grön landsbygdsintegration är ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen i Växjö, Nybrukarna och flertalet aktörer i Tolg.

De fyra modiga männen som deltog i första omgången av Tolgmodellen, här tillsammans med projektledare Ingela Eriksson.

Viktigt att poängtera är att Tolgmodellen i detta skede var en hypotetisk och ny modell. Skulle deltagandet i en omgång av Tolgmodellen korta vägen för etablering? Vi visste inte alls hur resultatet vid test av modellen skulle bli för varje deltagare och alla aktörer var därmed beredda på att justeringar skulle behöva göras. Förutom test av modellen ingick också  analys och spridning av resultat i pilotprojektet. Den här plattformen är en del av detta.

Reflektion

Processen från idéfrö till en modell att applicera med deltagare har varit mycket spännande och lärorik för oss alla som varit involverade i det här projektet. Vår förhoppning är att erfarenheterna kopplat till  både Tolgmodellen och projektet Grön landsbygdsintegration på lång sikt kan spridas nationellt. Och vi är fortfarande övertygade att ett fokus på att se till hela människan gynnar både individ och samhälle oavsett vem man är och var man kommer ifrån.

 

 

Skribent: Ingela Eriksson