I projektplanen för pilotprojektet Grön landsbygdsintegration fanns åtta mål definierade. Här kommer en beskrivning kring hur det gått efter två hela pilotomgångar med Tolgmodellen. Du får också läsa ett utdrag ur Arbetsförmedlingens utvärdering av projektet.

Projektmål och utfall
Mål 1: att deltagare etableras snabbare i sitt nya hemland än om man inte deltagit i insatsen.
Detta är ett långsiktigt mål som kräver både fler deltagare , fler platser som testar modellen och längre tidsperspektiv än pilotprojektets. Med de justeringar vi gjort under Tolgmodellens pilotomgångar, bland annat med tillägget av utslussning – tror vi fortfarande att en insats som ser till hela människan vid etablering gynnar både individ och samhälle samt snabbar på etableringen i sitt nya hemland. De indikationer vi ser är dock platsbundna och vi välkomnar fler att testa modellen.

Mål 2: att stärka deltagarens kunskaper om landsbygdens möjligheter.
Uppfyllt för alla deltagare. Exempelvis har såväl närmiljö diskuterats och flera studiebesök hos lokala entreprenörer genomförts inom praktisk svenska under båda omgångarna. Landsbygdens möjligheter har även visats och diskuterats genom praktikplatserna och hälsoträdgården. Flera av våra deltagare har nästan bara visats i städer under tiden de varit i Sverige, så landsbygden har varit en ny plattform för dem att upptäcka. Läs gärna vår deltagare Mahameds reflektion till detta. Du hittar hans intervju om du klickar här.

Mål 3: att stärka varje deltagares självkänsla.
Det här målet är ej mätbart, men vi anser det vara uppfyllt genom samtal med deltagare under sista veckan av omgångarnas genomförande. Alla har uttryckt hur de fått mer kunskap och utvecklats under de tio veckorna de deltagit i insatsen. Vi som jobbat med Tolgmodellen kan också alla vittna om hur självkänslan vuxit under de tio veckorna. Läs gärna projektledare Ingelas reflektion kring detta här.

Mål 4: att undersöka om en kombinationsmodell med tanke – att se till hela människan vid etablering gynnar individens hälsa och kortar vägen till en etablering i sitt nya hemland.
Detta är ett pågående arbete som kan utvärderas först när fler omgångar genomförts och projektet avslutas, precis som mål 1. Pernilla, som är arbetsterapeut och varit knuten till projektet menar att Tolgmodellen är en metod som kan bryta en passivisering hos individen. Läs gärna hennes reflektion om projektet här.

Mål 5: att skapa ett pedagogiskt material att enkelt sprida till andra som vill testa modellen på annan plats.
Det här målet anser vi vara uppfyllt. Den här webbplattformen är en del av detta.

Mål 6: Varje deltagare skall få pröva på sysselsättning inom bristyrke (Utifrån definition av bristyrken med stöd av Arbetsförmedlingens prognoser)
Uppfyllt för alla deltagare genom insatser inom modulerna praktik på arbetsplats och praktisk svenska. Alla deltagare har exempelvis fått utföra uppgifter inom naturbruk och lantbruk, vilket vid tiden för projektgenomförandet varit definierat som bristyrken. Läs praktikhandledare Tobias redogörelse för hur han arbetat inom projektet här.

Mål 7: Minst två deltagare / omgång skall ha gått vidare till arbetsnära insats/utbildning 90 dagar efter projektets avslut.
I första pilotomgången uppfylldes inte detta mål då rekommendationer som överlämnades från Tolgmodellen ej togs omhand av handläggare inom 90 dagar. Däremot är målet uppfyllt för omgång två. Utslussningsfunktionen i omgång två hade stor effekt för att detta mål skulle uppfyllas. Läs gärna om vikten av utslussningen för anställning här där Malte berättar om detta. 

Mål 8: Utvärdering av hälsan: Upplägg av enklare utvärdering av deltagare sker i samråd mellan Arbetsförmedlingen, projektledare och arbetslaget i Tolg.
Uppfyllt för alla deltagare. Enklare utvärdering gjordes på plats i verksamheten, framförallt genom enskilda samtal och genom modulen Hälsoträdgården, men även genom lektionspass om hälsa i omgång två av praktisk svenska. Även praktikplatserna blev en del i kartläggningen kring arbetsförmåga och individers hälsotillstånd. I de fall som något anmärkningsvärt framkommit kring hälsan för en deltagare, har detta förmedlats vidare till Arbetsförmedlingen genom såväl samtal som i överlämnade rekommendationer.

Att notera är att det i Arbetsförmedlingens utvärdering av projektet Grön Landsbygdsintegration konstaterades att identifiering  och underlag för vidare arbete med deltagarna inom hälsa har varit större jämfört med den generella identifieringen som sker via Arbetsförmedlingen i stort. Detta övertygar förstås oss som arbetar med Tolgmodellen än mer att det är viktigt att se till hela människan och att samverkan över traditionella gränser är avgörande för att individen ska gynnas. Läs Majas tankar om vikten av att se till helheten här.

 

Arbetsförmedlingens utvärdering
Som nämns ovan, har Arbetsförmedlingen genomfört en utvärdering av pilotprojektet Grön Landsbygdsintegration.  Denna utvärdering blev i begränsat format än det inledningsvis var planerat, då Arbetsförmedlingen under tiden för utvärderingen fått kraftigt ändrade direktiv och därmed reformeras i grunden. Detta ledde till begränsade och minskade resurser för utvärdering av detta projekt. Nedan följer den sammanfattande delen med avslutande kommentarer av denna utvärdering, skriven av Jenny Rydhammer:

 

“ Projektet var inriktat mot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden med alla de utmaningar som detta innebar och handlade om att hitta möjligheter kring integration även på landsbygden.

Grundpremissen för projektet var att testa om grön landsbygdsintegration var ett fungerande koncept för snabbare etablering på arbetsmarknaden i Sverige. Denna utvärdering har utgått ifrån premisserna för arbetsmarknadspolitiskt projekt och går inte in på de mjuka värdena som kan vara relevanta i många andra sammanhang.

Projektet har uppnått de uppsatta grundmålen för Arbetsförmedlingens indikatorer kring följande delar:

  • Varje deltagare har fått pröva på sysselsättning inom bristyrke
  • Varje deltagare har fått en enklare utvärdering av hälsan

Projektet har däremot inte uppnått de totala målen för antalet deltagare/omgång som gått vidare till arbetsnära insats inom 90 dagar från projektets avslut (2/omgång), men däremot så uppnåddes detta mål i omgång 2. Detta tyder på att konceptet med utslussning och formaliserat samarbete med Arbetsförmedlingen i del 2 har haft en positiv effekt på resultatet inom detta område. Ingen i omgång 1 gick vidare till arbetsnära insats inom 90 dagar från projektomgångens slut.

Det mesta tyder på att framgångsfaktorer för detta projekt är en nära samverkan kring deltagarna och en formaliserad överlämning från projektgrupp till Arbetsförmedlingen. I omgång 1 avslutades projektet och slutdokumentation lämnades till Arbetsförmedlingen, men denna användes inte i stor grad av Arbetsförmedlingen och deltagarna fick inte det stöd de behövde utifrån rekommendationerna från projektgruppen. Detta förbättrades i omgång 2 via utslussningsfunktionen och en närmare samverkan som ledde till att fler fick en planering som följde en röd tråd utifrån dokumentationen.

Projektets största framgångsfaktor utifrån denna begränsade utvärdering är hälsoinsatserna. Det är många deltagare som har fått bättre insatser utifrån sin hälsa efter projektets genomförande än generellt inom Arbetsförmedlingen då nästan en tredjedel av deltagarna fick identifierad ohälsa som kunde hanteras via Arbetsförmedlingen. Detta är tydliga indikationer på att modellen haft effekt inom detta område genom helhetskonceptet med vistelse i hälsoträdgård samt ett nära arbete med deltagarna från projektgruppen.

Det finns vissa utmaningar kring arbetsmarknadskopplingen och att stötta de arbetssökande till realistiska yrkesmål utifrån det som sker under projektets genomförande. För större effekt kan det vara relevant att öka kopplingen till den faktiska arbetsmarknaden och utgå ifrån detta för vidare rekommendation och insatser.

För att kunna göra en mer komplett utvärdering hade det behövts fler omgångar och fler deltagare, men då ett av problemen har varit just att hitta deltagare så är det en viktig lärdom för framtida versioner av detta projekt, att arbeta mer långsiktigt med deltagare och ha fler potentiella partners som anvisar deltagare. Med fler deltagare så hade modellen kunnat testas mer och utvärderingen varit mer komplett.

Det är svårt att utvärdera effekten av insatsen på de språkliga kunskaperna hos deltagarna då det inte gjordes något test inför insatsen eller efter insatsen, men däremot tyder dokumentationen från projektgruppen på en generell progression av det svenska språket, framför allt kring det muntliga. Funktionen med att projektgruppen hämtade upp deltagarna gav också deltagarna mer möjligheter till muntliga kommunikationsövningar, vilket var en bonuseffekt som inte var med i ursprungstanken. Det finns därför indikationer på att en framgångsfaktor för detta och liknande projekt är tillgängliggörande av möjligheter till muntlig kommunikation på svenska i vardagen.

Projektet har varit resursintensivt med relativt hög kostnad/deltagare och utifrån ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv har inte resultaten utifrån denna kostnad varit resursmässigt försvarbara, men däremot har insatsen haft effekt för deltagarna på andra sätt som bidragit till att personer kan förväntas ha kommit närmare arbetsmarknaden.

Generellt har insatsen lett till progression för deltagarna, även om det finns förbättringspotential inom den arbetsmarknadspolitiska kopplingen. Den största styrkan i projektet har varit en engagerad projektgrupp, helhetskoncept med inslag av hälsofrämjande åtgärder och ett tillgängliggörande av möjligheter till muntlig kommunikation i vardagssvenska.”

Vill du läsa hela Jennys utvärdering, hittar du den här: Utvärdering Tolgmodellen. Vi har också haft en följeforskare knuten till oss i projektet som tittat på sektorsöverskridande samverkan. Om det kan du läsa här.